- Project Runeberg -  Sveriges handel och industri i ord och bild / Norrköping /
57

(1901-1907) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ar 1822 utbröt en stor eldsvada i Strand- och Dalskvarteren. Af enskilda gårdar
ned-brunno ej mindre än 358 st., hvilka voro taxerade till 405,407 rdlr b:ko. Dessutom brunno
flera publika hus. Husvilla blefvo 3,254 personer. Karl XIV Johan, som besökte staden
kort efter eldsvådan, skänkte så väl penningar som lifsmedel — 2,000 tunnor råg och 15,000
rdlr — till de brandskadade. »Jag hoppas, att denna stad långt ifrån att blifva förstörd
genom den olyckshändelse, densamma träffat, skall åter uppväxa ur askan och allt framgent
blifva ett hemvist för laglydige, arbetssamma och af medborgerlig anda lifvade invånare»,
yttrar konungen i bref från Norrköping. Poliskammaren förordnade nu, att inom viss tid
— före utgången af maj 1823 — alla tak af bräder och torf skulle utbytas mot tak af
bräder och tegel; vidare borde åtskilliga slags verkstäder, brygghus m. m., om de ej kunde
beklädas med tegel invändigt, strykas med viktriols- och lervatten. Riksdagen beviljade 1823
ett byggnadslån på 250,000 rdlr b:ko, hvaraf 30,000 till uppförande af de nedbrända
offentliga byggnaderna. Ar 1826 utbröt åter en stor eldsvåda, nämligen i norra kvarteret. Då
afbrändes 11 hela kvadrater samt större och mindre delar af 6 andra. Ej mindre än 2,000
personer blefvo husvilla. Ständerna beviljade 1830 ett byggnadslån på 100,000 rdlr b:ko.
Villkoren voro emellertid så svåra, att enligt femårsberättelsen 1827—1831 ingen enda af de
låneberättigade dittills användt sig däraf. Efter 1830 ökades byggnadsverksamheten ganska
väsentligt i sammanhang med den stigande allmänna rörelsen. En ny byggnadsordning
utkom 1830. Trähus fingo fortfarande byggas, dock ej högre än två våningar och vid
8 de större gatorna ej högre än en våning. Intet hus fick täckas med torf, halm eller
rör. Vid de större gatorna skulle boningshusen täckas med skiffer, koppar- eller
järnplåt eller tegel på läkt, ej på bräder. Alla förbjudna tak skulle inom 10 år ändras. Denna
byggnadsordning ändrades och skärptes 1836 och hafva sedan åtskilliga förändringar och
tillägg skett.

Försäkringsvärdet af i Städernas allm. Brandstodsbolag försäkrade fastigheter i Norrköping
utgjorde 1828, då bolaget uppkom, 516,850 rdlr b:ko och vid slutet af 1850 4,018,067
rdlr b:ko. De under denna tid inbetalta afgifterna utgjorde 231,256 rdlr b:ko och utbetalta
brandskadeersättningar 45,947 rdlr b:ko. Ar 1863 utgjorde försäkringsvärdet 14,744,985
rdlr rmt, medan i Göteborg med Majoma försäkringsvärdet var 13,564,502 rdlr. (En mängd
fastigheter i Göteborg voro dock försäkrade i andra brandstodsbolag). Af de i bolaget
delaktiga 87 städerna och köpingarna kom Norrköping i första rummet, så väl i fråga om
försäkringsvärde som belopp af erlagda afgifter. I fråga om utbetalta brandskadeersättningar
var beloppet högre i Göteborg, Wäxjö, Uddevalla, Örebro och Jönköping.

Som vid branden 1719 stadens rådhus förstördes, måste ett nytt uppbyggas. Härmed
gick dock ej fort. De båda gamla rådstugutomterna försåldes af någon anledning, och i
stället inköptes af sterbhusdelägarna efter politirådmannen Carl Johansson deras af brända
stenhus jämte tomt söder om Tyska torget för en summa af 10,000 daler k:mt. Då
emellertid medel fattades att iordningställa huset och murarna började taga skada, nedrefs
hela huset, och ritning till ett nytt uppgjordes af politiborgmästaren Olof Lemberg. Detta
blef dock ej fullbordadt förr än 1734. De fyra rum, som lågo till höger om gången i
nedre våningen, utgjorde stadskällaren, hvilken brukade finnas i alla gamla rådhus. Detta
rådhus befanns emellertid samma år, som det blef färdigt, vara otillräckligt, och åtgärder
vidtogos sedermera för dess utvidgande. Så uttalade sig borgerskapets äldste 1796 för ett
nytt rådhus inom 6 år. Häraf blef dock intet, och det gamla rådhuset finnes fortfarande
kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shi/norrkoping/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free