Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
länge lokal söder om strömmen, men sedermera påbyggdes packhuset för att bereda rum för
tullkammaren; denna öfvervåning blef färdig 1842. nuv. posthuset) uppfördes 1833
och innehöll rum för ullkontor, upplagssalar för inkommande ull samt rum för ullens sortering.
Kt on omagasin 17 låg före branden 1719 på södra sidan af strömmen. Man ämnade nu i
böijan uppföra det norr om strömmen, men inköpte så område i kvadr. Lissabon. Tegel
fick hämtas från Kungshuset vid Rönö samt från Stegeborg. Magasinet, som blef färdigt
1734, nedbrann 1822, dä återstoden jämte tomten såldes. På norra sidan af strömmen hade
under tiden uppstått tvänne andra kronomagasin. Gustaf III hade gjort brännvinsbränningen
till ett regale, och i Norrköping uppläts år 1776 16 tunnland af Skeppsholmen till plats
för ett kronobränneri. Sedan rörelsen efter en del år upphört, användes de för densamma
uppförda byggnaderna dels till kronomagasin, dels till bostad för magasinsförvaltaren. Ar
1841 såldes det större såsom obehöfligt, medan det mindre, som dock innehöll fyra bottnar,
behölls för kronans räkning. Sedan enligt riksdagens beslut kronans magasins- och
bagerirörelse i landsorten skulle upphöra med år 1871, inlöstes egendomen af staden.
Ehuru benämningarna å flere af stadens gator nog äro gamla, erhöllo de först pä 1
760-talet officiellt namn. Af fabrikören Jöran Fr. Körner, tillhörande borgerskapets äldste, in-
Saltångstorget *
lämnades nämligen ett memorial med begäran, att »alla gator i staden måtte blifva med
namn försedda, som på en tafla å båda hörnhusen vid hvarje gata borde antecknas, och att
husen måtte numreras längs efter gatorna lika med hvad i Stockholm skett». Magistraten
förklarade nu i böljan af 1769, att den långt förut varit betänkt på en dylik anordning,
särskildt af den orsak, att riksdag utlysts till Norrköping 1769. Samma år utsattes ock
namn pa stadens gator, och året därpa funnos äfven taflor med gatornas namn uppsatta.
Pä grund af bestämmelse i brandförsäkringsreglementet blefvo år 1782 husen numrerade.
Åtskilliga brister i här nämnda hänseenden synas dock förekommit. På 1840-talet
förnum-mos klagomål, att »man dittills saknat all ledning af namn på gatorna och nummer pa
husen». Ar 1847 böljade man att på allmän bekostnad vid gathörnen och husknutarna
uppsätta platar med namn å gator och kvadrater samt äfven nummer ä boningshusen.
Stadens egentliga torg voro: Gamla torget, så kallad t, sedan, såsom förut nämnts, hertig
Johan inrättat ett torg vid södra änden af Saltängsbron. Gamla torget har förut troligen
varit bebyggdt i linje med kvadr. Gamla rådstugan och sålunda ägt en mera regelbunden
form. Vid nordvästra delen af torget jämte strömmen fanns ännu på 1820-talet ett större,
år 1784 uppfördt tvätthus af trä. Nya torget, anlagdt af hertig Johan, kallades sedan Tyska
* En del i det följande förekommande bilder från det äldre Norrköping samt personporträtt äro hämtade frän samlingen å Standard Hotel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
