Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rare skadad, än att den kunde repareras; fullt färdig blef den ej förr än 1727. Ar 1770
måste bron ombyggas; ett banklån — 60,000 d. k.m. mot 4 procents ränta och 6,000 dalers
årlig amortering — upptogs, och såsom säkerhet pantsattes stadens betesmark, omkring 302
tunnland.» Efter åtskilliga
svårigheter, då nya lån måste anskaffas,
blef bron färdig 1775. Den var
uppförd af sprängd gråsten i 1 7 hvalf,
270 alnar lång och 12 alnar bred.
Vid vattenflödet 1 788 instörtade fyra
hvalf af bron.
Gångspången mellan
Rådstugu-och Sandgatorna uppfördes 1802
genom enskilda bidrag och på
föranstaltande af lagman John Swartz.
Ursprungligen byggd på träbockar,
ersattes den, sedan frågan mycket
debatterats, genom en spång af järn,
tillverkad vid Motala mek. verkstad.
Förbindelsen mellan strömmens båda
stränder åstadkoms, utom genom dessa broar, äfven af dem, hvilka underhöllos af ägarna
till Holmen.
Efter 1719 års brand förordnade landshöfdingen, att en landtmätare skulle reglera gatorna,
innan staden återuppbyggdes; råd meddelades äfven rörande stadens »reformation» af
Nikodemus Tessin, till hvilken man ock hänvisades för att erhålla en arkitekt som jämte
magistraten kunde »taga en fullkommen afritning på stadens publika hus.» Ar 1728 uppmättes
staden af landtmätaren Rvding;
arbetet fullbordades 1731 och
fastställdes af K. M:t. Då denna karta
emellertid ej var tillräckligt
fullständig och pålitlig, förordnades 1783
stadsingeniören Jonas Cederblad att
verkställa en ny mätning af staden.
Detta arbete blef färdigt 1786. Så
väl Rydings som Cederblads
plantor öfverensstämma väsentligen med
stadens gamla af drottning Kristina
fastställda planta. Enligt Cederblads
kartor hade staden en omkrets af
9,300 alnar. Utom dessa kunna
nämnas den karta af 1741, som
finnes i Litzenii af handling öfver
Norrköping, samt den af Sundelius i Norrköpings minne införda. Dessa båda grunda sig på
Rydings och Cederblads. Vidare utgafs 1769 af Jon. Brolin en karta öfver sjö- och
stapelstaden Norrköping samt 1853 af Gustaf Ljunggren karta öfver »Staden Norrköping med
därtill lydande ägor.» Liksom andra offentliga byggnader blefvo äfven stadens kyrkor för-
•
Gamla bron
Platsen s.o. om Saltängsbron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
