Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade kanalen eller upplades vid Mem på nederlag eller där till vidare försändning omlastades,
fria från sådana afgifter. Dessa tolagsafgifter skulle endast användas till uppförande och
underhåll af erforderliga packhus- och tullhusbyggnader vid Mein. Söderköping fick för
detta ändamål åtnjuta tolagen, så framt staden åtoge sig att före slutet af följande år hafva
dessa byggnader uppförda vid Mem. I annat fall tillfölle tolagen Norrköping mot samma
åliggande. Dylika hus uppfördes nu af Söderköping, som däijämte genom sin fullmäktige
vid 1834 års riksdag, borgmästaren Cederborg, anhöll att till underlättande af trafiken på
kanalen tolagsafgifterna vid Mem måtte få nedsättas utan afseende å det höga belopp,
hvar-till denna afgift var bestämd för varor, hvilka införtullades i Norrköping. Detta blef
emellertid 1 febr. 1836 af K. M:t afslaget
Norrköpings belägenhet ett stycke upp för Motala ström, som mellan staden och
Brå-viken bildar med flera krökar en ganska svårnavigabel farled, nödvändiggjorde naturligtvis
en hel del kostsamma strömrensningsarbeten. Strömmen var i sitt nedre lopp fördelad i
flere (se sid. 1) grenar, af hvilka tvenne från hufvudarmen — Storån — skuro in på norra
nr,
nr
.« 0;
ncwjikrjnuGJrjTBoni * ..«
■ * ■»
:yr- \
y ■?*
&
A*’ JW’ V
M
Jr*
Karta öfver strömmen af Olof Freij 1785
sidan, omslutande Skeppsholmen, för att sedan ofvanför densamma förena sig och utfalla i
en fjärd nordost om Johannisborg; den ena af dessa grenar, som söndrade Saltängen från
Skeppsholmen, hade nära mynningen en bro — Jungfrubron. Dessa grenar tilltäpptes
emellertid för seglationen redan under första hälften af 1700-talet. Att hålla stora farleden ut
till Bråviken öppen och trafikabel, var gifvetvis en lifsfråga för stadens handel, och vi finna
emellanåt åtgärder i detta syfte omtalade. Så erhöll staden 1635 genom kunglig resolution
vissa inkomster för att kunna hålla inloppet öppet och farleden vid erforderligt djup; åren
1658, 1659 vidtogos åtgärder till strömmens rensande från skutvrak och andra hinder för
sjöfarten; år 1670 anvisades en del af stora sjötullen såsom hjälp vid strömrensningsarbetena,
och staden förband sig att själf bekosta hvad som ytterligare åtgick och att inom viss tid
fullborda arbetet. Detta föranledde inrättande af ett mudderverk eller grundverk, hvarmed
muddringsarbetena utfördes. Djupet hölls så, att fartyg med 11 å 11 */2 fots djupgående
kunde segla upp till stadens packhus och våghus. Då staden 1719 brändes, blefvo dels i
hamnen varande fartyg förstörda, dels farleden fördärfvad genom de många skeppsvraken
och lämningar efter byggnader m. m., som i sådan mängd kommo ut i strömmen, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
