Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stad, som 1832 fanns, tillhörde And. Alm. Den saknade emellertid lämpliga svarfstolar,
kiiggskärningsmaskin och flera andra behöfliga redskap, oaktadt verkstaden funnits sedan 10
år tillbaka. Flere af Norrköpings mera framstående fabriksidkare, John Swartz, Chr.
Len-ning, J. A. Arnberg, lagman Trozelli m. fl. visade sig dock intresserade för anläggning af
en modärnare maskin verkstad, hvilken ock några år senare kom till stånd. Att detta var
behöfligt, visar sig däraf, att vid denna tid de flesta maskiner, kardmaskiner, spinnstolar,
ruggmaskiner m. m. voro af trä. Det enda slag af spinnstolar, som här förekom, var
Hargreaves föråldrade »Jenny ■>, 54 å 60 spindlars stolar med grofva spindlar. Samuel
Cromptons förbättring af denna spinnstol, »Mule-Jenny»-spinnstolen, hade då sedan år 1800 varit
i allmänt bruk i utlandet. Den drefs med vatten- eller ångkraft, men vagnen insköts och
riktningen af garnets pånystande på spindeln verkställdes af spinnaren. Till Norrköping’
lär den ej kommit förr än 1840. Jämte maskinerna voro axelledningar m. m. tämligen efter
f. d. Ullmagasinet
sin tid. I de flesta fabrikerna utgjordes axelledningarna af trästockar, 6 å 7 tum i diameter,
eller en fyrkantig stång af smidesjärn med nedsänkt lagerlopp. Alla remtrissor voro af trä;
vid Gryts fabrik, där de användes att drifva kardmaskinerna, mätte de ej mindre än 3 å 4
fot i diameter. Axelledningarna gjorde ej mer än 17 å 20 hvarf i minuten. Alla
kugghjul götos på så sätt, att kuggringen göts för sig och centrum och armar för sig, hvarefter
de skrufvades ihop; detta, emedan gjutjärnet var så hårdt, att det sprang sönder vid afkylning.
Under åren 1836 och 1837 ökade sig ej klädestillverkningen, hvilket den hade gjort under
de näst föregående, dä de södra städernas handlande bötjat från Norrköping rekvirera
kläden, hvilket förut skall mera undantagsvis hafva inträffat. Det hette vid denna tid, att
numera uppfyllde äfven Norrköpings bättre kläden hvarje billig fordran på varans godhet.
Till klädesfabrikernas tjänst arbetade i slutet af 1830-talet 7 st. mek. ullspinnerier och 9 sL
färgerier, hvilka för öfrigt äfven användes af den angränsande landsorten. För att
underlätta klädesfabrikernas förseende med ull uppfördes 1833 ullmagasinet (nuv. posthuset) genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
