Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af K. G. Lundqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDEN EFTER 1850
enom de nya kommunallagarna 1862 kom borgerskapets äldste
att försvinna och Norrköping erhöll i stadsfullmäktige en annan
representation jämte den allmänna rådstugan, som för beslut i
vissa frågor kvarstod. I slutet af 1862 bestämdas på allmän
rådstuga, att stadsfullmäktiges antal skulle blifva 50 st., hvilka
genom gemensamt val skulle af stadens därtill röstberättigade
invånare utses. Ett af handels- och politieborgmästaren E. S. E.
Grenander väckt förslag om stadens indelande i 8 valkretsar i
omfång öfverensstämmande med de 8 brandmästarskap, i hvilka
staden var indelad, blef däremot förkastadt; hvaije sådan
valkrets skulle i så fall hafva, enligt borgmästarens förslag, valt
6 stadsfullmäktige. De nyvalde stadsfullmäktige konstituerade sig sedan strax i början af
jan. 1863, och utsågs till ordförande Johan Gustaf Swartz (ordf. 1863—1881).
Stadsfullmäktiges antal utgör 1906 52 st. Såsom ordf. och vice ordf. fungera konsul Ax. Sxvartling
och disponenten Eric Ringman. Stadsfullmäktiges beredningsutskott utgöres af ordf., vice
ordf., 8 ord. medl. och 5 suppleanter. Förvaltningen af stadens allmänna kassa och
pän-ningemedel samt inseende öfver stadens räkenskapsväsende m. m. öfverlämnades nu åt en
drätselkammare, för hvilken 1863 reglemente utfärdades, hvilket sedan 1898 ändrades.
Ar 1874 fastställdes af K. M:t ett förslag till förändrad organisation af magistraten och
rådstugurätten samt poliskammaren i Norrköping äfvensom till ny aflöningsstat. Det
väsentliga i förändringen låg däri, att handels-, ekonomi- och politieborgmästareämbetet skulle
indragas samt de till detta ämbete hörande magistratsgöromålen öfvertagas af kvarvarande
borgmästaren; för handhafvande af chefskapet öfver stadens polis skulle en polismästare
tillsättas; vidare skulle en ledig lagfaren rådmansbefattning indragas m. m. Magistraten komme
sålunda att bestå af en borgmästare och sju rådmän, däraf tre lagfarna, hvarjämte två extra
rådmän skulle utses att vid behof inträda i de ordinarie icke-lagfarnes ställe. Ärendena skulle
förekomma dels i magistratens plenum, bestående af borgmästaren och de ordinarie
rådmännen, dels i justitiedivisionen, som utgjordes af borgmästaren och de tre lagfarna
rådmännen, och dels i handels- och ekonomidivisionen, bestående af borgmästaren och två icke
lagfarna rådmän. Vid magistraten skulle vara anställda, magistratssekreteraren, förste och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
