Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pafvekyrkans tid blifvit handlingsplatsen för en del historiska tilldragelser. Den anledningen
därtill bortföll, när den biskopliga myndigheten nu högst väsentligt reducerades. Men
stadens läge vid den stora kungsvägen, som ledde från rikets sydliga orter upp mot
hufvud-staden, och ej långt från de trakter, i hvilka Dackefejden till stor del kom att utkämpas, gaf
Linköping en militärisk vikt under de oroliga tider, som nu följde. När från Småland
förspordes, att allmogen där böljat röra på sig och konung Gustaf fick anledning befara en
folkresning i den landsändan, sammankallade han 1537 till Linköping menige adeln till ett
möte, där ock hölls vapensyn för att utröna, huru mycket trupper landskapet kunde
uppställa. Där förnyades ock det beslut, som
föregående år blifvit fattadt i Arboga af goda män
så inom som utom rådet att utrusta skepp till
landets försvar.
Några år därefter blef Linköping äter
samlingsplatsen för ett nytt möte. Upproret i
Småland hade ej kunnat dämpas, utan hade tvärtom
antagit allt betänkligare karaktär; folket i södra
Östergötland hade börjat göra gemensam sak
med upprorsmännen, och inom Kisa socken
hade en afdelning af konungens trupper blifvit
kringränd och lidit nederlag i striden med de
upproriska flockarna. Då sammankallade
konungen till slutet af augusti 154 2 frälsemän,
köpstadsmän och ombud för allmogen i
Götaland till Linköping för att samråda om bästa
sättet att stilla upproret Han ansåg, att
numera vore ej ens städerna i Östergötland att
trygga sig vid. Han förklarade nämligen, att
de voro så fullstoppade af papisteri, jungfru
Marias mjölk och Sankt Britas uppenbarelser,
att de intet aktade, hvad de bedrefvo». Han
befarade, att de skulle skadligt påverka
landskapets allmoge. — Det beramade mötet kom
emellertid att hällas å annan ort (Söderköping).
Konungen förläde i stället en truppstyrka i
staden. A en herredag i Örebro i januari
1543 kom man emellertid öfverens om att
sammankalla ett möte i Linköping till slutet af följande månad, då frälset från Svealand och
Östergötland hade att inställa sig. — När konung Gustaf ändtligen lyckats göra slut pä
detta uppror, höll han en herredag i Linköping, där han underhandlade med de närvarande
om rusttjänsten och skattebehofven. Sedan Dackefejden tagit en ända, lät staden icke tala
om sig i den politiska historien förrän under Erik XIV, da den danske härföraren Daniel
Rantzau 1567 drog härjande och brännande in i Östergötland och lånköping lades i ask;i,
möjligen antänd af sina egna inbyggare.
Ett större historiskt minne anknöts vid länköping genom det blodiga drama, som där
utspelades mellan hertig Karl och konung Sigismund såsom hufvudpersoner. ä tterst viktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
