Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tyrdöden under den Decianska förföljelsen och njöt stort anseende i den katolska kyrkan för
sin utomordentliga barmhertighet och människokärlek, var äldre än själfva domkyrkan,
om-byggdes redan under medeltiden och invigdes omkring 1160. Äfven den skadades af
eldsolyckorna, som förhärjade staden, men återställdes för fortsatt användning. Ett
i närheten af biskopsgården var redan förfallet, men ännu i dag kvarstå dock dess
nordligare parti och observeras lätt vid södra sidan af Kungsgatans västligaste del. Det användes
i början af 1700-talet som sädesmagasin och nyttjas numera som upplagsplats för virke.
Byggnadens norra del förråder sitt åldriga ursprung genom dc klumpiga kullerstenar, hvaraf
den är uppförd, och dess gafvel röjer
husets ursprungliga religiösa uppgift
genom de i dess« kalkbetäckning insänkta
korsfigurerna. Kapellet omtalas i ett
gåfvobref af 1421.
Flere andra kapell från medeltiden
om-förmälas, men voro helt visst efter
reformationen ej använda. Ett Alla själars
kapell hade legat i nuvarande Kungs- eller
Slottsträdgården. De sista ruinerna däraf
undanröjdes 1 730. Ett annat under namn
af Capella visitationis eller Maria bcsö-
kelsekapell hade funnits i staden, men
hvar det legat är ovisst, kanske vid
Agatan. Det omförmäles från 1400-talet. Vid
Galgbomsgatan (Djurgårdsgatan) låg det
Heliga korsels kapell, efter hvilket den
kringliggande stadsdelen fått sitt namn
af S:t Kors kvarter. — Utanför västra
tullen fanns ett kapell helgadt åt S:t
Göran, utaf hvilket man ännu 1734 trodde
sig finna lämningar. Det kapell, som i
början af 1600-talet mest oskadadt
kvarstod, torde hafva varit det, som reste sig
framför det nuvarande stadshotellet å tor- Mariakapellets norra gafvel
get. När det gamla rådhuset vid
eldsvådan 1 546 nedbrunnit, anvisade konung Gustaf detta kapell åt staden till att användas som
rådhus. Det hade varit invigdt åt Den helige Ande. — Ett stycke söder om torget reste sig
hospitalets stenbyggnader eller Helgeandshusen, som hörde till stadens få stenhusbyggnader.
Som staden i öfrigt var uppförd af trä och släckningsredskapen voro primitiva, blef den lätt
lågornas rof. Så skedde redan 1387. Är 1416 skall åskeld ha förorsakat en brand, som
svårt skadade staden, och några år därefter, 1422, drabbades staden ock af en förödande
eldsvåda. Synnerligen svår var den förut berörda eldsolyckan år 1346, då äfven domkyrkan led stor
skada, och då bränder slungades ända ned till Stora Stångebro, som däraf antändes. Blott något
öfver tjugu år därefter lades staden åter i aska. Det skedde, då den danske härföraren Daniel
Rantzovv härjade östgötabvgden, hvarvid staden antändes kanske af sina egna inbyggare,
möjligen på befallning af konung Erik, som kunnat befara, att Rantzow ville taga vinterkvarter där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
