Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 1. Historisk inledning af Gottfr. Westling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1901 1902 1903 1904
Siden.....................................kg. 625 443 369 404
Bomullsväfnader......................... » 11,655 9*694 9,870 8,050
Ylleväfnader.............................. » 13,441 11,897 11,565 9,856
Linne, alla slag.......................... » 2,548 2,081 2,096 1,517
Vattentäta mattor..........................» 2,089 608 3,068 1,276
Fabriksrörelse. Själfva stadens naturförhållanden kunna icke sägas gynna utvecklingen
af en industri efter större måttstock. Präktiga vattenfall finnas i stadens närhet, men staden har
ej mycket begagnat sig af dessa naturliga kraftkällor. Fabriksrörelse har dock icke varit en
främmande näring, och den har på senare tid väsentligen ökats. Under drottning Kristinas
tid anlades ett boktryckeri af en viss Kr. Günther, ett företag af ej ringa betydelse för staden
såsom kulturcentrum, icke minst sedan där nyligen ett gymnasium blifvit inrättadt Ett apotek
kom ock tidigt till stånd, och från 1700-talet omtalas äfven en tobaksfabrik. En
yllestoff-fabrik privilegierades 1798 och en klädesfabrik 1797. Ännu en fabrik af sistnämnda slag
fanns i staden 1816, men dessa yllefabriker omnämnas ej på 1820-talet och hade väl
upphört med sitt arbete. Däremot sysselsatte tobaksfabriken år 1828 två arbetare. En
tröj-och strumpfabrik upprättades 1801. En fabrik för tillverkning af kardor anlades 1780 och
lefde ännu in på det följande seklet — en annan för tillverkning af lack- och spelkort
existerade 1816, och vid den tiden fanns äfven en fabrik, som tillverkade speglar och en, som
beredde färgstoffet berlinerblått, som väl kom till användning vid de klädesfabriker, hvilka
då voro i gång. Den sistnämnda fabriken bestod ännu 1828, men drefs då af fabrikören
med biträde af endast en arbetare. Den tillverkade vid den tiden omkring 2,700 skålp.
ärligen och tillverkningsvärdet uppgafs till 3,626 rdr. 32 sk. banko. Mindre betydande var
ock det såpsjuderi, som då var i verksamhet. Äfven där hade fabrikören hjälp af blott ett
biträde. Där tillverkades vid pass 100 fjärdingar såpa per år, hvilka ansågos värda 733
rdr 16 sk. banko. En ättiksfabrik omnämnes äfvenså från samma tid med ett
tillverkningsvärde af 4,000 rdr banko och en tillverkning af 10,000 kannor vinättika och 3,000 kannor
ölättika. Under 1830-talet uppdref en vagnmakare i staden så sin rörelse, att den kunde
räknas som fabriksverksamhet Han omsatte varor för mer än 20,000 rdr årligen. Är 1852
funnos i staden en snusfabrik med 18 arbetare, som tillverkade 60,000 skålp. snus och 11,000
skålp. tobak. Ofriga fabriker voro mindre betydande. Ett par strumpfabriker voro i gång,
hvarförutom 5 färgerier och 7 å 8 garfverier stodo på gränsen till handtverkerier. — Den
industriella verksamheten har under de följande årtiondena gått framåt, ehuru icke i en
alldeles jämt fortskridande skala.
Tillverkningsvärdet
Ar 1861 funnos 17 fabriker med 102 arbetare 182,304 rdr
» 1868 » 17 » 99 » 171,143 »
» 1870 » 11 » 117 » 226,828 »
» 1880 » 7 » 143 » 290,876 kr.
» 1890 » 12 » 259 » (samt 69 under 18 år) 558,732 »
» 1900 » 45 » 713 » 1,587,986 »
» 1902 » 42 » 624 » 1,485,609 »
Ännu 1870 drefs ingen af dessa fabriker med ångkraft. Sedermera hafva dock flera
betjänat sig däraf. Är 1880 använde två fabriker ångkraft, 1890 redan 8. Sedan numera
elektrisk kraft blifvit inledd i staden, har också den börjat komma till användning. — De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
