Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Afd. 2. Stadens banker, tidningar m.m.] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidigt inlåningen på Depositions- och Upp- och Afskrifningsräkningen var högst
obetydlig (den utgjorde vid bokslutet 1849 181,320 Rdr), så nödgades bankstyrelsen för
fyllande af behofvet af rörelsekapital uti in- och utländska banker uppläna stora summor,
184g—50 nära 800,000 och följande år 460,000 Rdr. Måhända finna vi häruti en
förklaring till den under oktrojens senare del betydligt ökade Depositions- samt Upp- och
Afskrifningsräkningen, utgörande vid bokslutet 1855 935,900 Rdr Bko.
Högst anmärkningsvärdt är det beslut, som 1849 års bolagsstämma fattade för närmandet
af privatbankerna till hvarandra, att nämligen depositionsbevis, lydande ä jämna 1 oo-tal Rdr
(dock minst 500) och ställda till viss man, skulle inlösas de olika privatbankerna emellan.
Dessa depositionsbevis hade följande lydelse: »N. N. privatbank behagade till N. N. emot
denna depositionsattest betala Rdr 00 Bko å vista (8 dag. efter sigt). Valuta bekommen
och ställes i räkning*. Ofverenskommelsen trädde i kraft mellan Ostgötha och Vermlands
privatbanker. De öfriga 6 privatbankerna ansågo sig icke kunna medgifva sådan
invis-ningsrätt Vi kunna häruti se en början till postremissvexelräkningar.
Under denna period föröfvades den 27 mars 1854 den ryktbara inbrottsstölden i bankens
kassahvalf, därvid tjufvarna tillegnade sig 263,000 Rdr Bko i sedlar samt dubbla summan
i sedelblanketter af 50 och 100 Rdrs valör. Redan i april månad, innan extra
bolagsstämma hunnit sammanträda, återfanns emellertid det stulna på 20,000 Rdr när. Händelsen
synes icke i nämnvärd mån utöfvat något störande inflytande pa allmänhetens förtroende
för banken.
Utdelningen under perioden var utom 5 proc. ränta, i medeltal årligen 16 proc. af
inbetalta grundfondsmcdel (under de svåra åren 1848—50 endast 8 proc.), hvarförutom
reservfondens fördelning vid oktrojens slut gaf ytterligare 24 proc.
Med den nya oktrojen fran 1 juli 1857 (daterad den 16 maj 1856) ändrades bankens
namn till Östergötlands Enskilda Bank. Grundfonden, hvaraf fortfarande 2 5 proc. inbetaltes
kontant, bibehölls vid oförändradt belopp 1,500,000 Rdr Rmt. Med anledning af den under
den 25 september 1856 beviljade oktrojen för Norrköpings Enskilda Bank, som började sin
rörelse den 6 april 1857, indrogs afdelningskontoret i Norrköping under år 1858 och
upprättades tvä nya kontor, nämligen i Söderköping (i juli 1857) och i Eksjö (1 januari 1858),
hvarjämte under oktrojens lopp (1862—63) i Vernamo öppnades ett s. k. expeditionskontor
med inskränkt verksamhet.
Under hela denna oktroj laborerade banken med stora svårigheter. Redan pa hösten
1857 visade sig förebud till den finansiella rubbning, som alltför hastigt utvecklade sig till
en fullständig penningenöd. Hvaije postdag medförde underrättelse om minskningen af
klingande mynt i Riksbankens hvalf och liktidigt därmed inväxling af Östgötabankens
kreditsedlar till den grad, att dagar funnos, dä inväxlingen hos bankens ombud i Stockholm
uppgick till 100,000 Rdr.
Då samtidigt bankens båda utländska kreditiv på grund af den totala affärsstagnationen i
Hamburg blefvo obrukbara och banken endast hade att tillita ett inhemskt kreditiv, nämligen
med Stockholms Enskilda Bank, såg sig styrelsen ingen annan råd än att höja räntan och
minska utlåningen i diskontväg samt i stället bispringa ortens affärsmän med inköp af korta
växlar. Detta är första gängen, som växlar förekomma i bankens räkenskaper (1858). Under
den stora pänningeförlägenheten företog sig styrelsen, för att underlätta affärsverksamheten,
att utfärda 5 proc. obligationer till ett sammanlagdt belopp af 500,000 Rdr Rmt, hvilka
utlämnades i stället för pänningar vid diskontering af lån mot 5,7 proc. årlig ränta. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
