Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afd. 3. Industri i staden och dess omnejd af K. L. Hagström ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOXHOLMS AKTIEBOLAG
Genom den för sina ovanligt fagra stränder bekanta stora sjön Sömmen flyter Svartan
och bildar sedan under sin färd till Roxen en hel mängd vattenfall. Vid ett af dessa
på gränsen mellan bergsbygden och slättlandet, just där Holaveden öfvergår i den rika
öst-götabygden, fanns åtminstone ända sedan medeltidens slut ett herresäte med namnet
Fle-minge, uppkalladt efter en släkt, som påstod sig härstamma från Roms Flaminier. Dess
förste med säkerhet kände ägare är riksrådet och lagmannen Göran Holgersson Gera till
Björkvik, gift med Märta Gvlta och död 1588. Denne ägde dock endast hälften, under det
att en fjärdedel samtidigt ägdes af Bengt Duse och en fjärdedel tyckes hafva tillhört kronan,
emedan den år 1594 af konung Sigismund förärades till ståthållaren öfver Vadstena slott
och län, friherre Arvid Stenbock, konung Gustaf I:s svåger.
Denne började här bygga en sätesgård, som han efter sitt namn kallade Bocksholm eller
Boxholm, såsom det tidigt skrefs; men han kan icke hafva hunnit langt härmed, då han
redan samma år landsförvistes. Ar 1603 skänktes denna gård, som indragits till kronan, till
sedermera fältmarskalken Herman Wrangel; år 1615 bortdonerades den ånyo, till dåvarande
ståthållaren på Vadstena slott, Lindorm Pedersson Ribbing, hvars änka Märta Filipsdotter
Bonde, år 1628 för 70 mark köpte den Duseska delen och år 1629 genom arf bekom
den först omnämde Gera-delen, som efter Geras död ägts af Oxenstiernor.
På så sätt kom hela godset i Ribbing-släktens ägo och förblef i denna släkt (den siste
ätt-lingen å manssidan dog barnlös 1762, då godset öfvergick till hans systrar Anna Charlotta
och Eva Maria Ribbing, den senare gift med riksrådet grefve Jöran Gyllenstierna) till år
1770, då det såldes till hofmarskalken friherre Adolf Rudbeck, hvilken åter 1778 försålde
godset till brukspatron Olof Burén, adlad med namnet Burenstam; denne öfverlät köpet inom
kort på sin broder, Carl Daniel Burén på Grytgöl, hvilken genom kgl. resolutioner af 1781
och 1782 erhöll frälsemannarätt för sig och sina efterkommande att äga och besitta säteriet
I Buréns släkt har godset sedan dess varit, ända till en del däraf jämte själfva bruket
öfvergick till Boxholms Aktiebolag.
Boxholms bruk (och en del af dess landtegendomar) är beläget inom Ekeby och Asbo
socknar af Göstrings härad i Östergötland. Bruket har allt sedan sin tillkomst intagit en
rangplats bland svenska järnverk och har mänga gånger gått främst i spetsen för
utvecklingen, såsom t. ex. vid användande af elektrisk kraft
Järnbruket, beläget vid den till Roxen från sjön Sömmen flytande Svartån, hvilken här
bildar flera fall med sammanlagdt 26 meters höjd och 1,500 hästkrafters styrka, som alla
här finna användning, grundlädes af friherre Gabriel Adolf Ribbing, som den 31 maj 1754
erhöll Bergscollegii tillstånd att få anlägga tvänne stångjärnshammare, klippsax och skärverk.
Bruket har sedan varit stadt i ständig utveckling och år 1810, då brukspatron C. D. af
Burén fortfarande var ägare af detsamma samt redan betydligt uppdrifvit rörelsen, funnos
här utom stångjärns- m. fl. hammare äfven två brännstålugnar, tråddrageri, inrättning för
tillverkning af sågblad, yxor och spadar jämte finare smiden, en liten försöksugn för
tillgodogörande af härdslagg, en mjölkvarn med sex par stenar, sågverk, tegelbruk och
kalkugn m. m.
Arstillverkningen af smide utgjordes 1810 af 2,620 skeppund (445 ton), hvaraf 870
skeppund stångjärn, 1,300 skeppund ämnesjärn och 450 skeppund råstålssmide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
