Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I. Gesällståndets uppkomst och
sociala läge.
Först med stadsamhällenas uppkomst skedde
den arbetsfördelning, som möjliggjorde
yrkenas sociala utveckling och tillvaron av ett
självständigt och relativt oberoende hantverkarestånd.
Detta torde till en början huvudsakligen ha
utgjorts av företagare. Löntagare inom detsamma
voro först och främst lärlingarna, ehuru lönen
huvudsakligen eller rent av uteslutande bestod
av förmånen att åtnjuta kost och logi samt bliva
försedd med nödiga beklädnadsartiklar. Den
utlärde, vuxne arbetaren behövde antagligen inte
vara anställd i en annans tjänst någon längre
tid utan kunde räkna med att ganska snart »bli
sin egen». Utsikterna därtill minskades först
efterhand som antalet yrkesutövare ökades. De
äldsta och skickligaste företagarna fingo
givetvis ett övertag, när det gällde att tillgodogöra
sig arbetstillfällena, vilket möjliggjorde för dem
att utvidga sin verksamhet och öka antalet
i deras tjänst anställda. På så sätt uppstod
småningom en mera typisk löntagareklass inom
hantverkareståndet. Uppdelningen av detta i
lärlingar, gesäller och mästare var därmed given
och sattes i system genom skråväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 19:41:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/shsges/0009.html
