Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem till kläder eller skulders betalande. På
besparande för framtida behov tänka ganska få».1
I motiveringen till sitt år 1836 avlämnade
förslag till ny förordning angående hantverkerierna
etc. pekade Kommerskollegium på skråväsendets
egen urartning som en av de främsta orsakerna
till här berörda förhållanden. Ämbetsverket
klandrade mästarna för deras försummelse att
sörja för lärlingarnas utbildning; lärotiden
användes i allmänhet »lika mycket för verkstäl-
1 Arbetarnas skuldsättning hos arbetsgivarna var
ganska vanlig även sedan skråväsendet hade avskaffats.
Knut Hellberg anför i sitt arbete »Eskilstuna. En
svensk märkesstad» några drastiska exempel därpå.
Ur gamla Eskilstunatidningar har han hämtat följande
annonser:
»En plåtslagaregesäll, som kan smida litet av varje
och icke häftar i skuld till högre belopp än 50 rdr
banco, erhåller kondition hos P. O. Asplund.»
»Tvänne uti filning kunnige arbetare, som icke häfta
i för stor skuld, erhålla kondition nu genast hos
77?. Munktell.»
»Tvänne skickliga, ej i stor skuld varande
slipare-arbetare kunna genast få förmånlig kondition hos
Victor H el j estrand.»
Belysande för den tidens arbetareförhållanden är
vidare följande annons i Eskilstuna Allehanda år 1851:
»Förlorat. En gesäll, som kännes vid namnet Carl
Josef Spångberg, bortgick i början av denna vecka.
Den, som honom tillrättaskaffar, erhåller nöjaktig
vedergällning hos C. O. Öberg.»
Dylika annonser om »förlorade» arbetare voro inte
ovanliga på den tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
