Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern (Från midten af det första årtusendet före till midten af det elfte århundradet efter Kristi födelse.) - III. Folkvandringstiden. (Från omkring år 400 till omkr. år 800.) - 1. Förbindelse med det bysantiska riket. - Guldrikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
FOLKVANDRINGS TIDEN.
(Från omkring år 400 till omkring år 800.)
1.
Förbindelse med det bysantinska riket. — Guldrikedom.
I många mansåldrar hade talrika skaror af germanska krigare
tjänat i de romerska härarna, och i många mansåldrar hade de olika
germanska folken genom handel och på flerfaldiga andra sätt kommit
i beröring med romarne.
Den närmare bekantskap germanerna sålunda gjort med den
romerska världen och med all den härlighet det romerska riket hade att
bjuda på lockade dem så mycket starkare till anfall på detta rike,
som de lärt sig inse svagheten hos det folk, hvilket lejde talrika
skaror af »barbarer» till sitt försvar mot de andra barbarerna.
Redan vid midten af det tredje århundradet tvungos romarne af
de framträngande germanerna att öfvergifva en del af sina besittningar
på den högra Rhenstranden, och omkring år 400 började de stora
folkvandringar, som inom kort gåfvo Europas politiska karta ett nytt
utseende.
Mot slutet af det fjärde århundradet trängde de germanska folk,
som bott i länderna norr om Svarta hafvet och vid nedre Donau, fram
ej blott öfver Balkanhalfön och Italien utan äfven mot väster. Många
ar af det nya seklet hade ej gått till ända, innan Rom fallit för Alariks
västgoter och talrika skaror af germaner satt öfver Rhen, hvarefter
de snart togo det rika Gallien i besittning. Samtidigt blef en stor
del af det keltiska Britannien, som romarne ej längre mäktade
försvara, eröfradt af de från trakterna kring nedre Elbe kommande
angelsaxarne.
Af de germanska stammarna var det således ej blott de sydliga
utan äfven de nordliga, som deltogo i folkvandringarna. Den nyaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
