- Project Runeberg -  Sveriges historia intill tjugonde seklet / 1. Forntiden /
188

[MARC] With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern (Från midten af det första årtusendet före till midten af det elfte århundradet efter Kristi födelse.) - III. Folkvandringstiden. (Från omkring år 400 till omkr. år 800.) - 1. Förbindelse med det bysantiska riket. - Guldrikedom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

188 JÄRNÅLDERN.

bägge; stundom hade man i den afrundade ändan anbragt en liten
skålformig fördjupning för att utmärka, att denna ända ännu var orörd.
Vi inse utan svårighet, att man ej gärna kunde hafva gifvit det

till betalningsmedel afsedda guldet en lämpligare form än spiralringens.
Därigenom att metallen var utdragen i en jämförelsevis smal ten, var
det lätt att hugga af så mycket eller så litet, som erfordrades; och
därigenom att den långa smala tenen var hopböjd i

spiralform, kunde den medföras utan olägenhet och utan

att kräfva mycket rum. Af samma skäl är ännu i dag

det för penningmarknaden afsedda omyntade guldet ofta

202. Spiralring arbetadt till spiralringar. :
af guld, afhug- De medaljliknande smycken af guld från folk-
2 uz vandringstiden, de så kallade guldbrakteaterna (fig.
d 204), hvilka ofta hittas i Sverige och hvilka så godt

som alla äro gjorda här i landet, böra betraktas såsom prydnader
eller amuletter.* Det finnes nämligen ingen anledning att anse dem
för motstycken till vår tids belöningsmedaljer eller ordnar. Stundom
hittas flera på samma ställe, jämte pärlor af guld eller glas, hvilket
allt tydligen varit uppträdt på en snodd och buret om halsen; pär

m

TIEEII

1%/;

203. Barbarisk efterbildning af en romersk guldmedaljong från 4:e århundradet.
Bohuslän. 1/1.

lorna hafva suttit mellan brakteaterna för att hindra dem att falla
tillsammans. Bruket att bära sådana smycken, hvilket åtminstone
i vissa delar af landet (t. ex. på Gottland) bibehöll sig ända in i
medeltiden, har tydligen uppstått därigenom, att man här i Norden
plägade som prydnader bära de romerska guldmynten, hvilka också
ofta hittas antingen genomborrade eller försedda med en sådan ögla
som brakteaternas. I stället för de i Rom präglade mynten gjorde man
sig själf liknande smycken, hvilka i början mer eller mindre troget

* Namnet brakteat är i senare tid bildadt af ett latinskt ord bractea, som
betyder en tunn plåt. Huru dessa smycken benämndes på den tid de voro i bruk, det känna
vi ej — Dessa guldbrakteater böra ej förväxlas med de tunna, ensidigt präglade
silfvermynt från medeltiden, hvilka äfven pläga kallas brakteater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 28 16:22:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free