Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern (Från midten af det första årtusendet före till midten af det elfte århundradet efter Kristi födelse.) - IV. Öfvergångstid från hedendom till kristendom. - Vikingatiden - 6. Religion. - Grafvar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION. — GRAFVAR. — DE YNGRE RUNORNA. 295
som det andra, hvem för nio åldrar sedan kom till världen bland
rejdgoterna, och dog bland dem för sin förseelse.
Fordom Teodorik,
vikingars dristige
höfding, red öfver
Rejdhafvets strand.
Rustad på gångarn
sitter nu märingars
kung, öfver skuldran
skölden är hängd.
Det förtälja vi som det
tolfte, hvar valkyrjans häst
(ulfven) finner foder vidt om på
vången, där tjugu konungar
ligga fallna. Det förtälja vi
som det trettonde, hvilka tjugu
konungar sutto i Själland i fyra
vintrar med fyra namn, söner
af fyra bröder: fem Valkar (fem
med namnet Valke) söner af
Radulf, fem Rejdulfvar söner
af Rugulf, fem Haislar söner af
Hord, fem Gunmundar söner af
Eirn... Vi förtälja för allt
folket, åt hvilken hjälte en
ättling är född: det är Vilen.
Stamfadern kunde plöja böljan:
det är Vilen ...» Rökstenens
inskrift anses förskrifva sig från
det tionde århundradet.
Runstenen vid Rök är ej den enda i Sverige, som visar, att här
samma art af skaldekonst öfvades som i de andra nordiska länderna.
Längre och kortare verser läsas äfven å många andra svenska runstenar.
Det, som i synnerhet skiljer de gamla nordbornas kväden från var tids,
är dels de i de förra så ofta förekommande omskrifningarna, dels den
omständigheten, att rimbokstäfverna ej finnas i slutet af orden utan i
deras början. Detta slags rim, nu vanligen kalladt alliteration,
återfinnes ej blott hos de andra germanska folken, såsom i den fornengelska
och forntyska skaldekonsten, utan äfven hos finnar och andra folk.
* Man har fäst uppmärksamheten på likheten mellan detta uttryck och början af » Rings
drapa» i Fritiofs saga. Märingar anses som namn på den ätt, till hvilken Teodorik hörde.
** Rökstenens äldre runor äro ännu icke med full säkerhet tydda. Runristarens
namn är Bjare.
*** Inskrift. Hir man stanta stain ner brautu auk Kilauk rith kirua merki
at [buanta] sin. Thufr auk Thorfatr, thair litu raisa stain at Thorb[i]orn
fathur sen kothan. (Här månde stånda sten nära vägen, och Gillög lät göra märket
efter sin make. Tuf och Torfat, de läto resa sten efter Torbjörn, sin fader gode).
285. Runsten vid Ryda i Nysätra socken,
Uppland ***
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
