Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 19
förande häradsnamn, vid Vätterns sydöstra strand och Tveta härad vid
samma sjös södra ända, Njudungen, Smålands högst belägna del,
omslutande Ämåns och Lagans källor, delad i ett östra och ett västra
härad, Finveden, den västligaste delen af Småland, med Väst-, Öst-
och Sunnerbo härad, Värend med fem härad samt utmed Östersjön en
hel rad af mindre områden, Tjust, Sigvide, under 1300-talet stundom
kalladt härad, Asboland (nu Aspelands härad), Anbyrd (nu Handbörds
härad), Möre, nu deladt i två härad.
Konung Magnus Eriksson ägde en småländsk lagbok. Till en
handskrift af Magnus Erikssons landslag är fogad en kristnubalk, som
tydligen gäller Småland, ty i första paragrafen förekomma fyra ortnamn,
alla tillhöriga Uppvidinge härad i Värend; alla de, som bo inom de
nämnda orterna, skola hörsamma lagen, hvilket synes antyda, att hvart
härad hade egen redaktion af lagen — något som vi ej finna
annanstädes i Sverige. Man har antagit, att Värend, ett af naturen väl
omgränsadt område, utgjort den ursprungliga lagsagan men att denna
sedermera vidgats, så att den omfattade icke endast Värends fem härad
utan äfven Njudungens två och Finvedens tre, alltså tio, hvilket gaf
upphof till namnet Tiohäradslagsagan, en ny antydan om lösliga,
småningom under omständigheternas utveckling tillkomna förhållanden,
utan någon det hela bestämmande stamgemenskap. Det hela förefaller
artificiellt.
Värend låg i en vrå af Sverige. Helgasjöns namn vittnar
måhända om en vid dess strand förekommande ort, som var helig för den
hedna befolkningen. Måhända var det å denna ort, som ganska tidigt
ett biskopssäte upprättades; orten kallades Växjö (Væxsior). Först
år 1342 uppstod här en privilegierad stad, som under hela medeltiden
var af föga betydenhet. Annan kyrka fanns där icke än domkyrkan
och kyrkan i franciskanerklostret. Landstingen höllos här. Under
1400-talet uppförde en biskop i Växjö slottet Kronoberg, ej långt från
staden. I samma trakt uppförde under samma tid hr Arvid Trolle
ett fast och högt stenhus å sin egendom Bergkvara.
Finveden saknade medelpunkt. Någon stad fanns där icke. Som
denna sida af Småland var utsatt för anfall från dansk sida, funnos
här fästena Piksborg, Skageholm och Trolleborg.
Inom Njudungen fanns ingen stad. Inom det västra häradet
anlades år 1144 cistercienserklostret Nydala; ett fäste Sundholm fanns i
samma härad, fastän dess läge nu ej kan utpekas; Ekesjö — ej att
förväxla med staden af samma namn — hade ock ett starkt stenhus,
af hvilket ännu lämningar finnas. Inom det östra häradet fanns ock
ett befäst hus, Hultaboda ö, hvilket innehades af den under 1300-talet
myndige hr Erengisle Sunesson, jarl af Orkenöarna, ehuru han var en
svensk man.
I det norr om Njudungen liggande området, som stötte till Vättern,
förekom i sjön Visingsö, hvarest Sveriges konungar under början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
