Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING. 27
utmärkt. Det gällde blott att finna garantier för att icke yttre våld
skulle alltför snart förstöra densamma.
Läget är för alla bekant. En norr ifrån sig sträckande grusås
bestämmer på den norra sidan strandkonturen. Åsen fortsätter söder ut,
lägrar sig på en större holme med en uppstående klippa i nordöstra
hörnet, på andra sidan det smala vattnet reser sig en klippvägg. På
denna stora holme med dess klipphörn uppstod staden Stockholm, på
klippan anlades slottet.
Slottet var efter den tidens begrepp mycket starkt. Det bestod
af tvenne delar, adelborgen, d. v. s. hufvudborgen, och förborgen.
Medelpunkten var ett högt, rundt torn, en s. k. kärna, hvilken
sedermera kallades Tre kronor, antagligen i följd däraf, att Sveriges tre kronor
förekommo å tornspiran. Men den så utstyrda spiran och namnet
kunna icke tillhöra anläggningstiden, ty under denna voro icke de tre
kronorna Sveriges märke. Slottet stötte mot norr och öster till vattnet,
i söder var det skildt från staden af en antagligen med mycken möda
åstadkommen graf. Huru slottet var skildt från staden i väster veta
vi dess värre icke. En bestämd begränsning måste hafva funnits, ty
mer än en gång hände det, att slottet med dess höfvitsman och
besättning stodo i bitter strid mot staden. Slottets begränsning måste
således hafva varit fullständig.
Helt nära slottet åt söder låg på åsens höjd stadens kyrka, vigd
åt den helige Nikolaus, hvilken ofta fick tjäna som skyddshelgon åt städer.
Kyrkan var omgifven af en gård för grafvar. I husraden i söder om
kyrkogården låg rådhuset och framför detta stadens torg, där handel
drefs och där folkförsamlingar höllos, när magistraten hade något att
meddela. Sådana meddelanden gåfvos från det s. k. burspråket, en
utbyggnad (en balkong e. d.) anbragt å rådhuset. Från torget gingo
smala gator åt olika håll. I öfrigt var torget omgifvet af husgaflar
med flera af fönstren angifna våningar under och i den spetsiga gafveln.
Helt liten var den ursprungliga staden. Den var omgifven af
murar, och dessa gingo ett godt stycke innanför de nuvarande Öster-
och Västerlånggatorna. Men staden fick mycket snart en stor
betydelse. Man sprängde icke murarna, man lät dem stå kvar, man
byggde hus intill dem från den yttre sidan, men detta skedde efter en
bestämd plan, ty i sammanhang med dessa nya husbyggnader bildades
de i regelbunden buktning gående östra och västra långgatorna. Mellan
den ursprungliga staden och dessa gator måste förbindelser öppnas.
Som de två gatorna lågo lägre än den gamla staden, blefvo
förbindelselederna tämligen branta; man lade därför från hvar öppning i husraden
två sluttande gator, en åt hvart håll, s. k. brinkar, hvilkas namn ännu
i flera fall äro bevarade. Men det stannade icke härvid. Man byggde
hus äfven vid utsidorna af de två långgatorna. Också detta skedde
planmässigt, ty dessa yttre husbyggnader ordnades efter gränder, som
ledde ned till vattnet å ömse sidor, på vissa ställen afbrutna af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
