Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 2. Politiska och andra allmänna förhållanden. Svenskarne grunda rike i Ryssland - 3. En Sveriges stormaktstid. Erik Segersäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
af arabiska mynt ännu var ganska liflig, finnes mellan de yngsta öster-
och västerländska mynten en tidsskillnad af 20—30 år, hvilka siffror fa
anses gifva en antydan om den tid, som de arabiska mynten behöfde för
att hinna från Asien till Sverige. Till de ofvan angifna siffrorna böra
vi därför lägga åtminstone vid pass 30 år för att få deras ankomsttid
fastställd. Ar 825 blir då ungefär 855, och vi komma således till det
resultat, att den stora införseln af österländskt silfver synes hafva
börjat vid den tid, då den i Ansgars biografi omtalade konung Olof
regerade öfver Sverige. Arabiska mynt, präglade omkring år 1060, hafva
hittats i Sverige, men då hade förbindelsen med Asien i hög grad
förlorat betydenhet. Den väg de österländska skatterna följde gick öster
om Kaspiska hafvet och in i Volgas dal. De kring denna flods nedre
del boende bulgarerna hafva ökat skatterna med egna mynt, liksom
med efterbildningar af särskildt de samanidiska härskarnes mynt. Att
vägen låg så långt åt öster torde få anses förklara, hvarför de samtida
bysantinska kejsarnes mynt äro så få i våra fynd.
Ett varaktigt minne, som Norden vann af denna lifliga och länge
bestående förbindelse med Östern, är Gottlands och därefter Visbys
betydelse för handeln inom Norden.
Att så mycket österländskt silfver, helt visst i främsta rummet
genom handelsförbindelser, drogs in till Sverige, vittnar otvetydigt
därom, att den tidens Sverige var ganska betydande — därom lämna
oss historiska urkunder ingen upplysning. Vid samma tid stod staden
å Björkö i liflig samfärdsel med Dorestad i närheten af Nordsjön.
Sverige hade således förbindelser både öster och väster ut.
3.
En Sveriges stormaktstid. Erik Segersäll.
Vi öfvergå nu till ett annat bevis för Sveriges maktställning.
Magister Adam, anställd vid domkyrkan i Bremen († 1076), har i
ett synnerligen viktigt arbete skildrat de hamburg-bremenska
ärkebiskoparnes lif och verksamhet från stiftets upprättande under Ansgars
tid och intill år 1072. Han har till denna rad af lefnadsteckningar
fogat en beskrifning af de nordiska länderna, som är af stort intresse
Han har i denna intagit icke allenast de spridda meddelanden, som
förmådde genom de tjocka murarna tränga in i hans studerkammare.
han hade en tid vistats hos den danske konungen Sven Estridsson.
som regerade 1047—1076. Han hade förtroligt umgåtts med konungen
och af denne mottagit många meddelanden saväl om dennes tidigare
öden som om förhallandena i Norden i allmänhet.
Konung Sven hade för honom omtalat, att en Ölof, kommen från
Sverige, hade en gang med vapenmakt underlagt sig det danska riket. Denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
