- Project Runeberg -  Sveriges historia intill tjugonde seklet / 2. Medeltiden /
98

(1903-1910) [MARC] With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 5. Den Stenkelska konungaätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.

Strängnäs. Alltså hade äfven Södermanland fått en biskopsstol
upprättad.

Ett ytterst dyrbart minnesmärke anknyter sig till denne Botvid,
hvilken inom den svenska kyrkan betraktades som ett helgon. Till
minne af honom lät hans broder utföra i skulpterad sten en minnesvård,
af gammalt förvarad i statens historiska museum. Öfversidan ses i fig.
50, en sidobild framställes i fig. 51. Å monumentet förekomma
inskrifter såväl med runor som med romersk skrift — det hör till en
öfvergångstid. Nytt är här reliefskulpturen — tidigare anbragtes en
sådan endast å stenar af mjukare beskaffenhet (kalk- eller sandsten), men
då frambragtes reliefen endast genom en sänkning af bottenytan utan
någon rundning af de upphöjda partierna. Nytt är framställningen af
de många människofigurerna. Nytt är det bladverk, som förekommer
å den öfre sidan, liksom äfven de något så när troget framställda
djurbilderna. En jämförelse med de i det föregående återgifna runstenarna
öfvertygar om skillnaden mellan det från fäderna ärfda och det, som
framkallades genom den nyvunna bekantskapen med det kristna
utlandets konst.

Alltså hade kristendomen nu slagit fast rot i Sveriges olika delar.
Därmed hade betydande rubbningar i de urgamla förhållandena inträdt.

Prästen var ett nytt element inom samhället. Särskildt skydd kom
honom till del på grund af det heliga, som han representerade. Men
han grep kraftigt in i alla möjliga förhållanden, på alla sätt under
sig ordnande menigheten. Äktenskapen skulle få kyrklig vigsel, och
hinder lades för äktenskap inom s. k. förbjudna led, mellan dem som
ansågos vara för nära besläktade. Barnaföderskan skulle kyrktagas,
barnet döpas, det skulle konfirmeras. Vid sidan af gamla
rättssedvänjor grep kyrkan in med hvarjehanda förbud, med kraf på
erkännande af försyndelser och med påläggande af bot, ja med straff,
som i yttersta fall blef uteslutande ur kyrkan, hvilket betydde
hängifvande åt evig fördömelse. Ville man vinna lisa efter döden, måste
prästen tillkallas för att höra den sista bekännelsen, meddela
nattvarden, gifva den sista smörjelsen. Gudstjänsten i kyrkan var ganska
vidlyftig, om än menigheten icke behöfde fullständigt deltaga i denna.
Gudstjänsten förrättades på ett främmande, för menigheten ofattligt
språk, men detta mystiska kan lätt hafva utöfvat ett mäktigt intry ck
på sinnena. Undervisningen var knapp. Helgdagarna voro många.
hvilket vållade mycket afbrott i arbetet. Fastetiderna voro många,
delvis långa, hvilket ock måste utöfva en viss inverkan. Efter den
föregående tidens frihet måste man nu känna sig i hög grad bunden, åt
alla håll, i alla afseenden. Kyrkan arbetade mot utöfvande af
våldsamheter, hvilket stod i fullständig strid mot den gamla dådlusten och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 3 13:56:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtjugonde/2/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free