Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första skede intill konung Albrekts fall - I. Från kristendomens införande till konung Erik III:s död 830-1250 - 6. Sverkerska och Erikska ätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 MEDELTIDENS FÖRSTA SKEDE INTILL KONUNG ALBREKTS FALL.
På ännu ett annat sätt befästes under detta tidehvarf kyrkans
makt i vårt land — genom införandet af klosterväsendet.
Dess anor gå långt tillbaka. Tidigt började skaror af män eller
kvinnor draga sig tillbaka ur världens vimmel och buller för att ägna
sig uteslutande åt andakt. Men man afklädde sig icke därmed den
mänskliga naturens svagheter, och klosterväsendet (ordet kloster
betyder ett afstängdt område) kom därför än här, än där, ja ganska
allmänt, i förfall. En italienare Benedictus († 543) företog en reform
af klosterväsendet; de, som lefde efter hans stränga regel, kallades
benediktiner. Men äfven i benediktinerordens kloster insmögo sig slapphet
och andra lyten. Nya reformer voro af nöden. I Frankrike, å en ort
kallad Citeaux (Cistercium), stiftades år 1098 ett kloster med stränga
regler. Det fick en stor betydelse från år 1113, då en skara män,
förda af en förnäm man vid namn Bernhard, där vann inträde. Denne
Bernhard blef år 1115 abbot i ett dotterkloster Clairvaux, och han var
en af sin tids märkligaste män. De kloster, som till efterlefnad antogo
den nya regeln, sades tillhöra cisterciensernas orden, hos oss stundom
kallad sankt Bernhards orden.
Redan under Sverker I:s tid vann denna orden insteg i Sverige. *
Biskop Gisel i Linköping synes hafva haft tillfälle att lära känna
cistercienserorden; han väckte hos Sverker I intresse för denna, och
ett kloster, hvars första uppsättning af munkar kom från Clairvaux.
uppfördes i Alvastra år 1143. Följande år vigdes klostret Nydala i
Småland, icke mycket senare inom Västergötland Varnhems kloster.
Därpå följde nya klosterstiftelser: Vreta nunnekloster i Östergötland
(år 1162), ungefär samtidigt munkklostret Viby nära det nuvarande
Sigtuna — detta kloster flyttades sedermera till Julita i västligaste
Södermanland —, år 1164 anlades Roma kloster på Gottland, något senare
Gudhems nunnekloster i Västergötland, ännu något senare nunneklostren
i Askaby (Östergötland), Riseberga (Närke) och Byarum (Smaland).
Det sistnämnda flyttades af okänd anledning till Sko i Uppland. Under
förra hälften af 1200-talet anlades ytterligare två nunnekloster,
Vårfruberga på Fogdön i Södermanland och Solberga strax utanför Visby
(sedermera, under ofredstider, flyttadt in i staden). Anläggandet af
alla dessa kloster vittnar om en stor lifaktighet under denna period,
rörande hvilken urkunderna säga så litet.
Cisterciensernas orden, som sålunda kan sägas hafva ganska tidigt
blifvit i Sverige mottagen med öppna armar, kräfde af munkarne såväl
vetenskapliga studier som kroppsligt arbete. Deras kloster skulle
anläggas i afsides vildmarker, inom hvilka klosterbröderna hade att
företaga ett viktigt odlingsarbete. Ördensregeln föreskref stor enkelhet i
alla afseenden, men som man tänkte mycket högt om gudstjänsten och
hvad med denna stod i sammanhang, var man angelägen att åt kloster-
* I Danmark, äfven i Skåne, anlades tidigare kloster, hörande till tidigare ordnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
