Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 1. Resningen mot unionen. Engelbrekt och Karl Knutsson. 1434-1440 - Ätten Natt och dag på längden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESNINGEN MOT UNIONEN. ENGELBREKT OCH KARL KNUTSSON. 417
Ätten Natt och dag på längden.
Nils Ingevaldsson,
fogde på Stockholms hus, † 1351,
gift med Katarina Gregersdotter (Lämasläkt, två snedbjälkar).
Erengisle Nilsson d. ä. till Hammersta,
södermanlandslagman, † 1406,
g. m. 1) Margareta Bengtsdotter (bjälke),
2 Kristina Röriksdotter (Bonde).
Katarina till Tyresö, † 1420. Nils till Hammersta,
g. m. 1) Greger Bengtsson (Blå). södermanlandslagman, † 1440,
g. m. 2) Katarina Knutsdotter (grip),
Bo Jonssons sondotter.
Erengisie Nilsson d. y. 3 döttrar. Bo till Vinäs
till Hammersta, ölandslagman, † 1469, riksråd, † 1464 eller 1465,
g. m. 1) Märta, dotter af Håkan Topp upptog gripvapnet efter modern,
(Tott), 2) Birgitta OÖlofsdotter (Tott), g. m. Beata Karlsdotter (vasa).
lefde 1498. Yngre Gripsläkt.
— ——
Algot, Birgitta, Nils till Vinäs,
riksråd, † före fadern, g. m. Erengisle östgötalagman, † 1522,
g. m. Katarina, Gädda. g. m. Anna Arvidsdotter (Trolle),
† 1532.
— —
Birger Nilsson,
friherre till Vinäs, † 1565.
dotter af Hans Kröpelin.
marstadsätten. Släkten, som tidigt hade gods i Östergötland och
sedermera öfvertager arfvet efter den i Tjust mycket framstående ätten
med griphufvudet (Bo Jonssons ättlingar), ägde icke samma
betydenhet som den nyss omtalade ätten Natt och dag. Släktleden äro icke
många och sönerna i hvart led få. Jämför släkttaflan här ofvan.
Till rikets förnämligare ätter hörde den gren af båt-släkten, som
redan under medeltiden ofta bar tillnamnet Bonde, under det den
bibehöll det ursprungliga vapnet (en båt); i senare tid har man sökt öka
ättens glans genom att, mot all rimlighet, leda den upp till konung
Erik den helige. Dess släkttafla är meddelad s. 419.
Liksom ätten med griphufvud tyckes släkten med tre sjöblad,
ställda i sned linie, härstamma från den under medeltidens första skede
mycket ansenliga lagmansätten i Västergötland, hvilken man ofta hör
kallas Algotssönernas ätt. Under hela 1300-talet äro männen med
de tre sjöbladen i skölden ganska framstående. En och annan af
dem begagnade tillnamnet Sture, hvilket man i följd däraf plägar
tillägga hela släkten. Under 1400-talet äro medlemmarne af denna
familj ganska få, och ätten dör ut med sin märkligaste man, »gamle
herr Sten», riksföreståndaren, hvars öden vi hafva att skildra i det
följande. Släkttaflan s. 413 visar, huru Sturarne voro nära befryndade
med de andra stora ätterna. Närmare upplysningar om
släktförhaållandena lämnas af släkttaflan s. 420.
Under den senare hälften af 1300-talet uppträder såsom en af de
främsta i landet den ätt, hvilken i vapnet förde en oxpanna (ochsenstirn)
och däraf sedermera fick namnet Öxenstierna. Släkten bibehöll sedan
länge en framstående plats, och i följd däraf sökte man i senare tid
27
Sveriges historia. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
