Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - II. Unionsstriderna 1435-1470 - 5. Karl II:s andra regeringstid. 1464, 1465 - Vasaätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL II:S ANDRA REGERINGSTID. 499
trygghet för framtiden. så mycket mindre, som detta förbund
åtminstone af biskop Kettil aldrig var ärligt menadt.
Konung Karls första uppgift var att sätta sig i besittning af
Stockholms slott. Han underhandlade med de danska herrar, som konung
Kristiern hade vid sin afresa kvarlämnat därstädes, och de lämnade
slottet den 7 oktober; men innan konung Karl hade kommit in, hade
herr Ture Turesson där öfvertagit befälet och försvarade sig
hårdnackadt mot konungen och staden. Biskop Kettil kom kort därefter
till Stockholm och förebrådde konungen, att han hade låtit de danska
herrarne fara, utan att han till ersättning hade fordrat ärkebiskopens
frigifvande, men härmed ville han allenast söka sak mot konungen, ty
biskop Kettil hade redan dessförinnan genom sin styffader, lagman Erik
Nipertz, utverkat herr Jöns’ frigifvande samma dag, som de danska
herrarne fingo lämna Stockholm. Sedan ärkebiskopen på sina knän bedt
konung Kristiern om förlåtelse, blef han satt i frihet samt sändes jämte
herr Erik Nipertz till Sverige för att där inleda underhandlingar i
konung Kristierns namn, och vid samma tillfälle tillförsäkrades biskop
Kettil och hans anhängare konungens huldhet. Så snart dessa herrar
sett, att de icke behöfde konung Karls hjälp, brydde de sig icke vidare
om honom; biskop Kettil kallade sig fortfarande rikets höfvitsman, och
när ärkebiskop Jöns reste från Danmark till Uppsala, tillät sig hans
följe hvarjehanda egenmäktigheter och öfvervåld. Några herrar slöto
sig dock till konung Karl, men de hade icke haft någon andel i hans
återkallande: herr Bo Djure, marsken Tord Bondes broder, hans svåger
herr Nils Bosson Sture (natt och dag), herr Johan Kristersson (Vasa)*,
* Vasaätten (före tronbestigningen).
Nils Kettilsson.
Krister Nilsson, Ramborg,
drotsete, † 1442, gift med gift med Tord Röriksson (Bonde).
1) Margareta., dotter af Johan Molteke,
2) Margareta.
dotter af Erik Krummedike och änka efter herr Ture
Stenssen (bjålke) samt svägerska till Sten
Turesson (bjälke).
1) Karl, 1) Kristina, 2) Birgitta, 2) Nils. † 1464, 2) Johan till Rydboholm och
rik-råd, † 1440, g. m. riksrådet g. m. 1) g. m. Birgitta, Örby, † 1477, riksråd,
häradsg. m. Ebba Eriks- Bengt Jönsson Erik Tures- dotter af Nils höfding i Uppland, g. m. 1) Birgitta
dotter (Krum- (oxenstjärna), son (bjälke), Jönsson (oxen- Gustafsdotter (Sture, tre sjöblad),
medike), moder till ärke- 2) danske stjärna). konung Karl Knutssons halfsysters
omgift med östgöta- marsken dotter, 2) Birgitta, dotter af
laeg tk gtsson- Klaus marsken Tord Bonde.
1 Rönnov.
Johan, Kettil, Erik. Margareta, Beata, Krister, Erik. Anna,
rid- biskop riksråd, nunna i g. m. riksräd, riksråd, g. m.
västdare. i Lin- † 1491. Vadstena. Bo Nils- † omkr. 1493, † 1520, g. m.
götalagmanlefde köping, g. m. Iliana, son till g. m. Dorotea Cecilia Måns- nen Ture
1461. † 1465. dotter af Nils Vinäs Knutsdotter dotter (Eka- Jönsson (tre
Jönsson (oxen- (natt och (baner). ätt). rosor), † 1532.
stjärna). dag på l l
längden). i j
Margareta, Gustaf Konung Gustaf I. Margareta.
g. m. 1) Erik Knutsson (tre rosor), g. m. 1) Joakim
2) Berent von Mehlen. Brahe, 2) grefve
Johan von Hoja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
