Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 1. Sten Sture I riksföreståndare. 1470-1497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEN STURE I RIKSFÖRESTÅNDARE. 519
Danmark och dess konungar, hvilka fortfarande sträfvade efter att
blifva unionskonungar, var så pass invecklad, att man fann det bäst
att tills vidare införa ett provisoriskt regeringssätt — man tillsatte
riksföreståndare. Redan namnet antyder, huru det hela var allenast
en provisorisk åtgärd. Men i tidens fullbordan blef den siste
riksföreståndaren, herr Gustaf Eriksson, Sveriges konung. Till den tid, som
därefter följde, var detta skifte allenast förberedelsen.
Den ungefär trettioårige herr Sten Sture, som efter segern vid
Öresten hade återvändt till Stockholm, stod vid konung Karls dödsbädd
och mottog af sin morbroder det maktpåliggande uppdraget att föra
befälet på Stockholms slott liksom på de tvenne andra fästen, öfver
hvilka konung Karl den tiden förfogade. Detta innebar, såsom redan
är nämndt, ett tillbakasättande af herr Ivar Axelsson, men denne synes
hafva godkänt saken; åtminstone stå till
en början såväl han som brodern herr
Erik troget på herr Stens sida, hvilken
nu var gift med deras brorsdotter
Ingeborg. En annan verksam hjälpare hade
herr Sten uti sin styf- och fosterfader,
upplandslagmannen herr Gustaf
Karlsson, hvilken för öfrigt genom ett senare
gifte hade blifvit nära befryndad med
Tottarne. Det är dessutom klart, att
herr Sten skulle stå i ett godt
förhållande till den andre fränden och
anhängaren till konung Karl, herr Nils 386. Stockholms stads sigill under
Sture (natt och dag). 2400 talet.
Stockholms stads borgmästare och råd förklarade sig genast för
herr Sten, och de utfärdade gemensamt en skrifvelse, i hvilken staden
lofvar att vara herr Sten hörsam, till dess rådet hunnit samlas och
välja en riksföreståndare. Några af rådet skrefvo ock till Erik Karlsson,
som jämte herr Trotte Karlsson och herr Ivar Gren låg med en flotta
i Stockholms skärgård, för att bedja honom jämte sina vänner intaga
sin plats i rådet och deltaga i valet af riksföreståndare, men de ville
icke komma. Rådet sammanträdde då och korade herr Sten Sture
till rikets föreståndare, antagligen vid midsommarstiden (1470),
hvarefter Erik Karlsson och hans vänner begåfvo sig till Fjädrundaland,
där de uppviglade bönderna och började verka för valet af en
unionskonung.
Under slutet af året var det lugnt i Sverige. I mars månad 1471
gjorde herr Sten ett infall i Halland, men stillestånd slöts ganska
snart, och man skulle åter taga sin tillflykt till underhandlingar. Under
förbidan på det blifvande mötet, hvilket danskarne egenmäktigt
uppsköto, sammankallades en riksdag till Arboga, på hvilken herr Sten
stadfästes i sitt riksföreståndarskap (den 1 maj). I juni seglade konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
