Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 1. Sten Sture I riksföreståndare. 1470-1497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
Sinnena hade för öfrigt vid denna tid blifvit i betydlig mån dragna
från den svärmiskt idealistiska sinnesriktningen, uppmärksamheten
riktades vida mer än förr varit händelsen åt naturen, hvilket icke minst
röjer sig i konstens utpräglade realistiska hållning, men med en sådan
riktning stämmer klosterlifvet föga öfverens.
Redan på konung Eriks af Pommern tid hade man hos påfven
anhållit att få några svenskar inskrifna bland helgonens tal. Frågan
om helgonförklaringen uppsköts alltjämt, men med tillständ af påfven
skrinlades högtidligen benen af fru Katarina Ulfsdotter 1489 och af
biskop Brynjulf Algotsson 1492. De andras ben skrinlades senare.
Mot de nödlidande visade man mycken välvilja. Hospitalen
hugnades med andliga förmåner och i ett par stift inrättades härbärgen
för ålderstigna präster, som hade lämnat sina pastorat och eljest hade
fått gå land och rike omkring för att tigga sig till lifvets uppehälle.
Cancipitvitafinelegëna cämiracolie bijekatberine
fancre memozie filie fcfe Biraitte peregno Suoecie,
nerabilis er oco oilecta katberinano
bilis viri oni ylpbois guobmarf a bir
gitteoingis einscuins lancis Feonid in
ecctia filia fuit. bü er feto fuo coningio
nö tantu mbböjfeo veo octo filios gennerüt katberi
bädequanagrranoi feries fufcipif owie nafcenvi quar
15 puibencia vinia tanj meoiä virtntibs et morxi bo»
ceteris eop fitijo eminëciorë bnic Inciinuertra
395. Början af Vita Catherine.
Inom det litterära området fanns under 1400-talets sista årtionden
föga lifskraft. Några större verk skrefvos icke, man nöjde sig i
allmänhet med att afskrifva det föregående århundradets skrifter och att
öfversätta främmande uppbyggelseskrifter. En rik verksamhet som
öfversättare utvecklade särskildt under åren 1469—1491 Jöns Budde
eller Räk, broder i Nådendals kloster.
Men — och detta är ett af detta tidskiftes märkligaste drag —
man nöjde sig icke längre med att afskrifva böcker. Läslusten var så
stor och begäret att medelst det skrifna ordet verka inom vida kretsar
så mäktigt, att man äfven i Sverige fann det nödigt att begagna sig
af den nyligen uppfunna boktryckarkonsten. Redan vid pass år 1475
hade en tysk boktryckare kommit till Stockholm och tryckte där en
skildring af den heliga Katarina Ulfsdotters lefverne och under. Ar
1483 var en annan boktryckare Johan Snell i Stockholm och tryckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
