Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 4. Svante Nilsson riksföreståndare. 1504-1512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
Först sedan detta skett, bevisade man den aflidne den sista hedern;
hans lik jordades den 16 februari i Gripsholms klosterkyrka, hvilken
dagen förut hade blifvit vigd af ärkebiskop Jakob.
Ställningen i landet var ganska betänklig. I följd af den långa
fejdtiden och äfven af hårda år rådde mångenstädes i landet ytterlig
nöd. Förhållandet till Ryssland skulle visserligen vara fredligt, men
man befarade ständigt ett nytt utbrott af fientligheterna. Med
Danmark rådde öppen fejd. Men herr Svante var ända sedan han hunnit
manlig ålder fullt inne i förhållandena, den nya värdigheten gaf honom
visserligen ett ökadt ansvar men ock större makt, och han hade i herr
Hemming Gad en trofast vän, som icke blott bistod honom med kloka
råd utan äfven med krigisk idrott. Så snart herr Svante blifvit
riksföreståndare, skyndade sig biskop Hemming ned till Kalmar för att
belägra därvarande slott, hvilket för konung Hans’ räkning innehades
af herr Nils Gädda.
Med Danmark inleddes underhandlingar. Biskop Matts Gregersson
i Strängnäs och herr Bengt Ryning sändes till Köpenhamn, men de
funno danskarne så omedgörliga, att de ärnade återvända med
oförrättadt ärende, då underrättelsen, att det lyckats konung Hans att
undsätta Kalmar slott, tvang dem att gå in på danskarnes fordringar.
Ett unionsmöte skulle hållas i Kalmar i juni 1505; under tiden skulle
fred råda mellan rikena, och allt skulle förblifva i det skick det var,
således skulle tills vidare konung Hans få behålla Kalmar, Borgholm
och Visborg; Kalmar län och stad, som voro i svenskarnes händer,
skulle åter läggas under slottet. De tre rikenas råd skulle vid det
blifvande mötet pröfva konungens och svenskarnes klagomål mot
hvarandra samt söka åstadkomma förlikning mellan dem eller ock uttala
sig för den ena eller den andra parten; särskildt skulle det tillkomma
de tre rikenas råd att bestämma, till hvilket land Gottland skulle höra.
Misslyckades alldeles förlikningsförsöket, skulle fejden åter börja, och
då skulle Kalmar stad och län återlämnas till svenskarne, slottet
däremot behållas af konungen.
Herr Svante, som hade gift sig med herr Knut Alfssons änka fru
Märta Ivarsdotter, tillbragte större delen af juli och augusti månader
i Finland, hvarest han försäkrade sig om landets och särskildt om
slottshöfdingen på Viborg herr Erik Turessons (bjälke) trohet. Under
oktober månad hölls ett rådsmöte i det under sommaren af pesten hårdt
hemsökta Stockholm, vid hvilket tvistefrågor mellan herr Svante och
herr Sten Stures änka afhandlades, hvarjämte man beslöt, att de olika
landskapens inbyggare skulle mot slutet af december samlas på vissa
orter för att af rådets medlemmar närmare upplysas om ställningen i
landet och om det tillämnade mötet i Kalmar, hvilket rådet icke ville
försumma. Full enighet synes dock icke hafva härskat inom rådet.
Under tiden bröts stilleståndet med Danmark. Herr Nils Gädda
höll icke fördragets bestämmelse att låta fästningsverken omkring Kal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
