Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens senare skede. Unionstidehvarfvet - III. Unionsstriderna 1470-1520 - 6. Konung Kristiern II. 1520-1521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610 MEDELTIDENS SENARE SKEDE. UNIONSTIDEHVARFVET.
att Sverige redan fått tvenne allmänna landslagar. Om dessa, soni
ingalunda gynnade hans egna planer, ville han dock, synes det, ingenting
veta; vid sina viktigare åtgöranden åberopade han ofta den helige Eriks
lag — en lag som icke Shnns till. Sankt Eriks lag omnämnes väl i
äldre svonska lagböcker, men därmed menas helt visst icke annat än
några enskilda stadgar, utfärdade af denne konung.
Innan konungen anträdde återresan, hvars blodsdåd redan blifvit
omtalade, förordnade han en styrelse i Sverige under sin frånvaro och
visade därmed på det mest eftertryckliga sätt, att han ämnade behandla
Sverige som ett underkufvadt land. Danskar och tyskar sattes till
herrar å slotten, och regeringen anförtroddes åt magister Didrik
Slagheck, ärkebiskop Gustaf Trolle, biskop Jens Beldenak, biskop Otto
samt herr Erik Trolle och en Gotskalk Eriksson som kansler. Konungen,
som hade uppträdt som verkställare af påfvens straffdomar öfver dem,
som kränkt kyrkans rätt, nämnde mot kyrkans lag herr Didrik
Slagheck till biskop i Skara och biskop Jens Beldenak till biskop i
Strängnäs. Konung Kristiern, som velat bestraffa herr Sten Stures
anspråk på. Stäket, aftvang biskop Jens en försäkran, att hans fasta
slott Tynnelsö skulle alltid stå öppet för konungen och, därest ett
uppror utbröte, utan vägran upplåtas åt den först ankommande af
konungens fogdar.
I slutet af januari eller början af februari 1521 var konungen åter
i Köpenhamn. I januari månad utropades Gustaf Eriksson (Vasa) till
höfvitsman öfver Dalarne. Ej långt därefter kunde han kalla sig
utvald höfvitsman öfver Dalarne, Hälsingland, Gästrikland, Östergötland
och Uppland, och i augusti 1521 valdes han till hela Sveriges
riksföreståndare. Den makt, som sålunda bildade sig i det illa behandlade
landet, kunde konung Kristiern aldrig besegra. Så lyktades de danska
konungarnes försök att förnya unionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
