Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tid till slutet av det femte årtusendet före Kristi födelse (den äldre Stenåldern) - Sveriges första bebyggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES FÖRSTA BEBYGGANDE.
vatten fylld vik av världshavet. Efter en i de från den tiden
härstammande lagren funnen snäcka, Littorina littorea, kallas
denna period »Littorina-tiden».
Sedan landets sänkning länge fortgått, hade havsytans
utbredning på landets bekostnad ändrat Sveriges östra kustform
så som kartan fig. 1 visar. Av Uppland var endast den västra,
högsta delen synlig över vattnet. I Mälaretrakten var allt det
land, som ej nu ligger 70 meter över havet, täckt av vatten.
Längre norrut är skillnaden i avseende på kustlinjens läge förr
och nu ännu större.
När Littorina-tidens hav nått detta maximum, började
landet åter höja sig, vilken höjning ännu, ehuru långsamt, fortgår.
Redan under den stora nedisningens tid, liksom under den
därpå följande »mellanistiden», levde människan i mellersta
Europa. Några fynd tala för, att man troligen jakande borde
besvara frågan, om människor funnits i södra Skandinavien
under mellanistiden, den varma mellanperioden mellan de två
nämnda istiderna. Svaret försvåras visserligen därav, att den
sista köldperiodens ismassor förstört nästan alla avlagringar från
denna mellanistid, men i några från den tiden härstammande
lerlager har man dock funnit flintor, som efter all sannolikhet
äro tillslagna av människohand. Omöjligt vore det väl ej heller,
att människor under den sista nedisningens tid kunnat
uppehålla sig på några av Skandinaviens kuster, såsom fallet ju i
våra dagar är på det av inlandsisen täckta Grönlands.
Efter den sista istidens slut dröjde det ej länge, innan vårt
land, först dess södra och sydvästra delar och sedan övriga
trakter, blev hemvist för människor. ;
Liksom invånarna i andra länder voro Sveriges äldsta
bebyggare fullkomligt obekanta med metaller. Alla deras
verktyg och vapen voro av sten, ben eller dylikt, varför denna
första period i vårt och andra folks kulturhistoria fått namnet
stenåldern. Hela den del av denna period, som ligger före
det femte förkristna årtusendets slut, plägar kallas den äldre
stenåldern.
Några av de äldsta nu kända minnena av invånare i vårt
land äro sådana grovt slagna, »mandelformiga», aldrig slipade
Z
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
