Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 1. Levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERKTYG.
Många stenyxor, särskilt de med urholkad,
konvexo-konkav, egg (fig. 44), synas hava varit skaftade som »tväryxor»,
det vill säga de hava varit fästa i skaftet på det sätt, att eggen
bildat en rät vinkel mot det vanligen knäböjda skaftet. En
dylik yxa från en av Stilla havets öar ses fig. 46. ;
Utom yxor av sten begagnades här i Norden under den yngre
stenåldern, liksom på kjökkenmöddingarnas tid, även yxor eller
hackor av ben och horn. Såsom redan nämnts, är en dylik, i
en skånsk torvmosse funnen hornyxa prydd med fint inristade
djurbilder.
46. YXA AV MUSSELSKAL MED TRÄSKAFT FRÅN EN Ö I STILLA HAVET. 1/6.
Långt innan stenåldern slutade i Sverige, hade kopparn
börjat användas i Söderns länder. Att denna metall ej var okänd
i vårt land vid mitten av det tredje årtusendet före Kr., bevisas
av flera här uppgrävda kopparyxor, som förskriva sig från den
tiden. De flesta likna fig. 47; de hava intet hål för skaftet.
En i Skåne funnen, troligen från Ungern införd kopparyxa har
emellertid hål för skaftet (fig. 48). Det är utan tvivel sådana
kopparyxor, som varit förebilder för stenyxor av samma form
som fig. 39.
I Sverige, liksom i många andra länder, hade man klubbor
av sten (fig. 49). De äro runda, med ett skafthål i mitten; än
nästan klotrunda, än tunnare. I Egypten liksom i Babylonien
ses en dylik klubba ofta i konungens hand (fig. 50).
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
