Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 2. Samfärdsel. - Handel - 3. Gravar. - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN YNGRE STENÅLDERN.
långt före stenålderns slut här. Ännu för ej länge sedan
föreställde man sig, att denna väg öppnats först mycket senare, än
det nu visar sig hava skett.
De vittnen om en inverkan från Söderns kulturfolk, som
nyss nämnts, äro ej de enda. På den ena eller den andra
vägen erhöllo våra förfäder kännedom om boskapsskötsel och
åkerbruk samt om vissa religiösa föreställningar, som vi i det
följande få lära känna.
I högsta grad anmärkningsvärt är, att vi salanda redan
under stenåldern kunna spåra ett inflytande från Södern, som ej
endast visar sig inom det materiella området utan även inom
det ideella. Det måste hava varit en långvarig och stark
inverkan, som kunnat här i den yttersta Norden av Europa
införa nya gravformer och nya religiösa föreställningar.
Den överlägsenhet i teknisk färdighet och i smak, som
alstren från den nordiska stenålderns sista del röja, kan ej, såsom
man fsörut trott, förklaras därigenom, att stenåldern varat så
mycket längre här än i sydligare delar av Europa. Den finner
däremot sin förklaring i det förhållandet, att Nordens folk redan
då rönt ett mäktigt inflytande av Söderns kultur.
3.
Gravar. Religion.
Under den tid, vilken nu är i fråga, jordades de döda här i
Sverige, liksom i de andra skandinaviska länderna, obrända.
Seden att bränna de döda tillhör en senare tid.
Gravarna äro antingen »jordgravar», grävda i jorden på samma
sätt som de nu brukliga, eller ock äro de av stenar byggda
gravkammare. En grav av det förra slaget är vanligen avsedd
endast för ett lik, en av det senare för flera lik.
I början av den yngre stenåldern voro alla gravarna här i
landet jordgravar; först senare lärde man i vissa trakter att upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>