Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 3. Gravar. - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN YNGRE STENÅLDERN.
inom vår yngre stenålder, vilka följt efter varandra i den
ordning de här uppräknats, så att stendösarna äro de äldsta och
de av en jordhög eller ett stenröse täckta hällkistorna de yngsta,
hörande till stenålderns allra sista del och övergångstiden till
bronsåldern.
Stendösen är en gravkammare, vilkens väggar bildas av
stora, tjocka, på kant resta stenar, som räcka från golv till tak,
och som på insidan äro släta, men på utsidan vanligen ojämna.
Golvet består av sand, småsten och dylikt. Taket bildas
vanligen av ett, någon gång av flera mycket stora stenblock, vilka
likaledes äro släta på den inåt kammaren vända sidan, men för
övrigt oregelbundna. Kammarens form är ofta mångsidig, så
att den förefaller nästan rund; stundom är den fyrsidig. Dess
längd brukar vara 1,50o—2 m. och höjden sällan över 1,50 m.
Vanligen hava dösarna på södra eller östra sidan av kammaren
en större öppning, i vilken stundom en lägre sten ses (fig. 63
och 64).
De flesta stendösarna ligga i eller på en hög, som
ursprungligen lämnat taket och i de flesta fall även väggstenarnas övre
del obetäckta. Högen, som i Sverige vanligen är rund, någon
gång avlång, omgives kring foten ofta av stenar, stundom
ganska stora. Då högen är avlång, ligger dösen vanligen
närmare dess ena ända än den andra; någon gång finnas två
dösar på en sådan hög.
Stendösar finnas i Skåne, Halland och Bohuslän; alla ligga
nära havet. I andra delar av Sverige hava inga sådana gravar
anträffats.
Gånggriften består av en gravkammare och en till denna
ledande, längre och smalare gång; det hela omslutes av en hög,
vars fot ofta är eller varit omgiven med en krets av
kullerstenar. Fig. 65—67 giva ett begrepp om dessa ofta storartade
gravbyggnader.
»Kammaren» i gånggriften är antingen nästan rund, oval eller
avlångt fyrsidig. Väggarna likna stendösarnas och bildas av
stara, på kant stående hällar eller stenblock, vilka på insidan
äro plana och ganska jämna, ehuru aldrig släthuggna. Mellan-
F
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
