Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Från början av det fjärde till början av det andra årtusendet före Kristi födelse (den yngre Stenåldern) - 4. Befolkningen och dess utbredning. - Lapparnas stenålder. - Vidskepliga föreställningar om stensaker i senare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN YNGRE STENÅLDERN.
av sten, emedan de då tro sig förlora en skyddande talisman.
Så förvaras i Visby museum en stenyxa, som tillhört en kvinna
på Gottland, vilken länge vägrade att lämna den ifrån sig och
först förmåddes därtill, sedan åskan, utan att fästa avseende vid
torviggens närhet, slog ned i ett bredvid hennes boning
beläget kyrktorn.
För att skydda nybyggda hus mot åska och andra olyckor
brukade man ännu på 1700-talet sticka en stenyxa eller en
flintkniv i väggen eller under tröskeln.
Följande prov på de olika sätt, varpå stensakerna ända in i
vår tid gjort tjänst som skydd mot trolldom eller såsom
lyckobringande, torde förtjäna anföras.
En stor stenyxa begagnades länge av sin ägarinna på
Gottland till att hängas ned i bryggkaret för att hindra trollen att
förstöra brygden. En bonde i Värmland använde stenyxor som
sänken på en fiskryssja och trodde sig märka, »att fisken med
mycket större begärlighet går i de redskap, på vilka man
begagnar stenyxor till sänken». Och en bonde i samma trakt
förvarade en flintdolk bland säden i sin loge, »där den gjorde
stor nytta». Då en nämndeman i Jönköpings län omkring år
1860(!1) skulle avbränna sitt svedjeland, plägade han, innan han
antände, uttaga en i en låda omsorgsfullt förvarad »åskvigg», en
stenyxa med ett genom skafthålet draget snöre. Denna yxa
lät han en dräng släpa tre slag rättsyls i mullen, runt omkring
svedjelandets yttergräns, på det att ingen vådeld skulle utbryta
och antända skogen därinvid. Sedan inlades yxan åter för att
på samma sätt användas det följande året.
Även mot sjukdomar hos människor och djur anses de
gamla yxorna äga en underbar kraft. Statens historiska
museum äger en stenyxa från Bleking, vars egg blivit sönderstött och
given som läkemedel åt sjuka kreatur. Samma läkande kraft
tillskrives även sländtrissorna av sten, ehuru dessa icke äro
äldre än järnåldern.
Ett märkligt exempel på stenyxornas användande som
amuletter hava vi i en egyptisk yxa, vilken på båda sidor är
betäckt med en mystisk inskrift, ganska väl ristad i den
utomordentligt hårda stenen; bokstäverna äro grekiska av den form,
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
