Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från början av det andra årtusendet till det sjunde århundradet före Kristi födelse (Bronsåldern) - 2. Levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRONSÅLDERN.
som också den grova tillsatsen nedtill synes visa, att denna del
av tröjan skulle gå in i kjorteln. Kvinnans kjortel var lika litet
som mannens sömmad, utan endast svept om livet, där den
sammanhölls med ett band och ett något bredare bälte, båda
av ylle. Det senare är slaget eller vävt med inblandade nöthår
i tre ränder, av vilka den mellersta synes hava haft en annan
färg än de på sidorna. Det slutar i tjocka, med stor omsorg
flätade, prydliga tofsar.
Bredvid liket stod ett lerkärl, och av bronssaker upptogos
ur kistan, utom det redan nämnda spännet, en spiralfingerring,
två armband, en större vriden halsring, en större och två smärre
runda plåtar (bälteprydnader) samt en liten tång. Märkvärdigt
nog låg vid det kvinnliga likets sida, liksom fallet varit i flera andra
nordiska kvinnogravar från bronsåldern, även en bronsdolk.
Kvinnodräkten under bronsåldern bestod sålunda av samma
två huvuddelar, kjortel och kofta, som ännu i dag, åtminstone
på landsbygden. Men om de i Trindhöi funna manskläderna
få betraktas såsom prov på den vanliga fullständiga dräkten, så
visa de en betydlig olikhet mot förhållandena ej blott nu utan
även under hednatidens sista period. I synnerhet är frånvaron
av byxor anmärkningsvärd, då denna benbeklädnad torde hava
varit gemensam för alla germanska folk under den visserligen
mycket senare tid, som historien vet något om dem, under det
att den icke brukades av de keltiska stammarna och av folken
i södra Europa. Denna omständighet torde förtjäna att
framhållas. ehuru vi naturligtvis icke häri kunna se något bevis för
att det nordiska bronsåldersfolket icke varit av germansk
nationalitet.
Både Trindhöi och Borum-Eshöi visa sig genom de i dem
funna bronssakerna tillhöra en ganska tidig del av bronsåldern,
en tid som ligger mycket mer än tre tusen år före vår.
Det vanligaste tyget under bronsåldern var utan tvivel ylle.
I en till samma tid hörande grav har man emellertid även
funnit stycken av en ganska fin linnevävnad, det äldsta nu kända
spåret av linets förekomst i Norden.
Om de under denna tid använda, grova synålarna giva ett
par fynd upplysningar; några voro av brons, andra av ben.
Tio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
