Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från början av det andra årtusendet till det sjunde århundradet före Kristi födelse (Bronsåldern) - 3. Förfärdigandet av bronssakerna. - Inhemsk tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRFÄRDIGANDET AV BRONSSAKERNA.
vilkas borttagande ofta vållade svårigheter; men man måste för
varje gjutning göra både ny modell och ny form.
Metoden har tydligen varit mycket använd under
bronsåldern. Härigenom kan man också förklara en omständighet,
som ofta blivit anmärkt, nämligen, att ytterst sällan två
bronssaker av samma slag, även om de hittas tillhopa, äro så lika
varandra, att de kunna hava varit gjutna i samma form.
Emedan denna metods förnämsta olägenhet består däri, att den är
mycket tidsödande, är det ej heller oväntat att finna den sällan
begagnad i våra dagar, men allmän under bronsåldern, då tiden
väl icke skattades synnerligen högt.
När det föremål, vilket skall gjutas, är ett så tunt kärl som
fig. 93, och när avståndet mellan lerformens yttre del och den
inre delen (kärnan) således är mycket litet, måste man genom
stöd, som skjuta in i formen på båda sidor om vaxet, hindra
att ej formens båda delar på något ställe komma varandra för
nära, då vaxet smältes bort. Dessa stöd kunde väl hava varit
av trä, men då hade hål uppstått i bronsen på de ställen, där
stöden suttit. Därför gjordes dessa av smala, korta bronsribbor,
som vid gjutningen svetsades ihop med den inflytande bronsen.
I flera fall ses också ännu mer eller mindre tydliga spår av
sådana bronsstöd.
Med hjälp av den nu beskrivna metoden äro också långa
bronskedjor lika fig. 129 gjutna. Länkarna, vilka alla leda sig
mot varandra, äro icke stuckna den ena i den andra, utan alla
äro gjutna i varandra, så som de nu sitta. Ett sådant
mästerstycke i gjutkonst vittnar bättre än något annat om, huru
skickliga våra förfäder voro i denna konst redan före Roms
grundläggning, ty kedjorna förskriva sig från århundradet före
Romulus, och de äro gjutna här i Sverige. Mellanrummet mellan
länkarna — inne i den ena länkens rörformiga del, i vilken nästa
länk rör sig — är så obetydligt, att det fordras mycket stor
skicklighet för att under arbetets utförande hindra dem att
komma i beröring med varandra.
Mången har visserligen föreställt sig, att Sveriges invånare
under bronsåldern icke själva förstått konsten att gjuta brons,
eller att de åtminstone endast kunnat åstadkomma de enklare
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
