Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från början av det andra årtusendet till det sjunde århundradet före Kristi födelse (Bronsåldern) - 3. Förfärdigandet av bronssakerna. - Inhemsk tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEMSK TILLVERKNING.
De under den äldre bronsåldern här i Norden utförda
arbetenas skönhet beror visserligen i ej ringa grad på det inflytande,
som under denna tid utövades här av den då i Grekland
blomstrande mykenska kulturen, men av denna hava även många andra,
närmare boende folk rönt inverkan, utan att samma märkliga
resultat där kunnat uppvisas. De nordiska bronsernas
överlägsenhet beror således väsentligen på nordborna själva och
deras stora begåvning, vilken ju redan under stenåldern, långt
före den mykenska kulturens början, åstadkommit de
beundransvärda arbeten, som vi i det föregående lärt känna.
Även många nordiska arbeten från den yngre bronsåldern,
såsom det fig. 93 avbildade bronskärlet, utmärka sig likaledes
för vackra former, fint utförande och smakfulla ornament. Och
även på den tiden kan en viktig inverkan från södra Europa
spåras. Men utan nordbornas egen begåvning hade ej heller då
konstslöjden kunnat stå så högt här, som den gjorde.
En brist, som ofta torde hava gjort sig på ett kännbart sätt
gällande i Sverige under denna tid, var obekantskapen med
konsten att löda metaller. Då två stycken brons skulle
sammanfogas eller då en lagning var nödvändig, måste man därför,
såsom flera ännu bevarade saker visa, hjälpa sig antingen med
nitar eller genom att, ofta på ett ganska klumpigt sätt, gjuta
brons över brotten.
Knappar, svärdfästen och andra arbeten av brons äro
stundom prydda med inläggningar av bärnsten.
Ännu oftare äro dock bronsarbetena från denna tid, t. ex.
dosor, kärl och svärdfästen, prydda genom inläggning med en
mörkbrun, hartslik massa, som på den gula, nästan
guldglänsande bronsen måtte hava åstadkommit en mycket god verkan.
Stora runda kakor av denna hartsmassa — vilken för övrigt
användes till flera andra tekniska ändamål — hittas ej sällan i våra
torvmossar. Det största, nu kända fyndet av detta slag gjordes
år 1845 i en liten torvmosse vid Tågarp i Skåne, där man fann
fjorton sådana hartskakor, stående på kant tätt intill varandra.
De voro genomborrade i mitten och hade tydligen varit
hopbundna.
Att nordborna förstodo med sådan hartsinläggning pryda
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
