Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Från början av det andra årtusendet till det sjunde århundradet före Kristi födelse (Bronsåldern) - 3. Förfärdigandet av bronssakerna. - Inhemsk tillverkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INHEMSK TILLVERKNING.
tämligen tunn bronsplåt på det sätt, att siraterna på plåtens
framsida bilda upphöjda figurer, vilka motsvaras av fördjupningar
på baksidan. Men dessa bronser äro så gott som alla införda
hit från södra Europa, där dylika arbeten voro allmänna på den
tid, då järnets bruk började bliva känt i de trakterna.
Den rikedom på sirater, som de nordiska bronsarbetena
förete, är så mycket mera anmärkningsvärd, som man i de flesta
andra länder icke finner något motsvarande under den egentliga
bronsåldern.
I ett avseende likna siraterna å de nordiska
bronsåldersarbetena dem, som äro kända från vår stenålder. De äro
nämligen nästan alltid, med några sällsynta undantag från periodens
senare del, endast lineära ornament, ehuru ej längre uteslutande
rätliniga; kretsar och spiraler äro mycket allmänna. Däremot
äro människor och djur ytterst sällan och växter, så vitt vi veta,
aldrig avbildade å bronser från denna period.
Den nordiska ornamentiken under denna tid skiljer sig
således väsentligen å ena sidan från den, vilken samtidigt med vår
äldre bronsålder fanns i Grekland, där djur- och växtmotiv
redan spelade en stor roll, och å den andra sidan från den
nordiska ornamentiken under en stor del av järnåldern, då
stiliserade djurbilder i stor mängd förekommo.
Någon gång, ehuru sällan, har man här i Norden funnit
gjutna bilder av människor eller djur. Så sluta skaften å några
här i landet förfärdigade knivar från den äldre bronsåldern i
tydliga hästhuvud. Ett par likaledes inhemska knivskaft från
periodens senare del sluta i människohuvud, och ett sådant skaft,
funnet i Skåne, är format som övre delen av en människa.
Vid Stockhult, nära gränsen mellan Skåne och Småland, har
man jämte en mängd präktiga bronser från den äldre
bronsåldern funnit två gjutna människobilder, alldeles lika varandra
(fig. 130). Armarna, gjorda för sig, hava gått förlorade.
Huvudbetäckningen är tydligen en hjälm; två små hål, som ses i
dennas nedre, vågräta del, hava tvivelsutan varit avsedda för ett
par sådana högt uppstående, hornliknande hjälmprydnader, som
förut omtalats. I likhet med de övriga på samma ställe uppgrävda
sakerna äro även dessa bilder uppenbarligen inhemska arbeten.
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
