Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - I. Från sjunde århundradet före Kristi födelse till vår tideräknings början (den förromerska Järnåldern)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRROMERSKA JÄRNÅLDERN.
göt bronsen, utan man måste smida det, under det att
hammaren ju under bronsåldern haft mycket liten användning här i
Norden.
Dels, och detta är en omständighet av mycket stor vikt, är
järn icke bättre än brons som material till ett vapen eller ett
verktyg. Gott stål är visserligen bättre än brons, men bronsen
överträffar vida järn både i elasticitet och skärpa; och det var
väl ej så lätt i dessa järnålderns första dagar som i vår tid att
få ett gott stål. Romerska författare berätta ock om de galler,
som ett par hundra år före Kristus inföllo i Italien, huru deras
järnsvärd voro så mjuka, att eggen blev slö och hela klingan lätt
böjde sig, varför krigaren måste mitt under stridens hetta räta ut
dem igen. Ett sådant svärd är mycket sämre än ett bronssvärd.
Härtill kommer ännu en sak. Järnets stora överlägsenhet
över bronsen beror i väsentlig mån därpå, att det förra kan
erhållas i mycket större kvantiteter än den senare. Men en
sådan massproduktion av järn som i våra dagar har aldrig förr
förekommit, och framställningen av järn i stor mängd blev i
själva verket möjlig först efter den nyare tidens början. Det
var nämligen ej förrän omkring 1500 år efter Kr. f., således
tre tusen år efter upptäckten av järnet, som man lärde sig att
bygga de stora masugnar, ur vilka en ständig ström av smält
järn flyter. Därförut hade man ej haft annat än små ugnar,
som endast rymde en ringa mängd järnmalm och kol. Då kolet
var utbrunnet och malmen smält, fick ugnen svalna, varefter den
på dess botten liggande järnklumpen uttogs, samt ugnen fylldes
och tändes på nytt.
Liksom i fråga om bronsen föreställde man sig länge i fråga
om järnet, att dess uppträdande här i Norden stått i samband
med invandringen av ett nytt folk. Detta har emellertid visat
sig vara oriktigt. Lika litet som vid bronsålderns början finnes
det vid järnålderns skäl att antaga en ny invandring. Gravarna
och gravskicket under bronsålderns sista period äro lika dem
under järnålderns första, och mellan de inhemska arbeten, som
förskriva sig från dessa båda perioder, är ej olikheten större än
mellan dem, som tillhöra två på varandra följande perioder inom
bronsåldern eller inom järnåldern här i Sverige. Under järn-
166
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
