Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 1. Förbindelse med det romerska riket. - Romerska författare om Norden - 2. Levnadssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVNADSSÄTT.
och nästan orörligt, vilket tros sluta och ytterst omgiva
jordkretsen, emedan den nedgående solens glans där varar ända till
uppgången, så klar, att stjärnornas ljus för den bleknar — en
skildring av den nordiska sommarnatten, som föreföll sydbon
märkvärdig.
I andra århundradet efter Kristus omtalar den alexandrinske
geografen Ptolemeus, att öster om den Cimbriska halvön ligga
de Skandiska öarna, tre smärre och öster om dem den fjärde
och största, vilken egentligen kallades Skandia. Han
uppräknar på denna 6 sex folkslag, vilkas namn dock numera, till
en del troligen genom avskrivarnas fel, äro nästan alldeles
oigenkännliga utom »gutai», gutarna eller götarna; Ptolemeus är den
förste, vilken omtalar götarna i Sverige. På den karta över
norra Europa, som finnes i handskrifterna till Ptolemei geografi,
ses Skandinavien för första gången (fig. 174).
Bland de mitt emot på andra sidan om Östersjön boende
folken, som Ptolemeus uppräknar, nämnas även finnar och
gytoner, en annan form av götarnas namn, såsom bosatta i
trakterna av Weichsel.
Då Ptolemeus berättar, att Skandia ligger mitt emot
Weichsels utlopp, beror detta tydligen därpå, att den vanliga vägen
mellan Europas fastland och Sverige gick över mynningen av
denna flod, ett förhållande vilket fullkomligt bekräftats genom
de i Weichseltrakten och sydöstra Sverige gjorda fynd av
romerska mynt och andra om en livlig förbindelse med den
romerska världen vittnande föremål, om vilka ovan har talats.
2.
Levnadssätt.
Med tillhjälp av de talrika fynd från den äldre järnåldern i
Norden, som nu äro kända, kunna vi få en tämligen god bild
av levnadssättet och kulturtillståndet i Skandinavien under de
13—183849. Sveriges historia. I.
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
