Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - II. Från vår tideräknings början till omkring år 400 (den romerska Järnåldern) - 4. Religion. - Offer. - Gravar - 5. De äldsta runorna. - Språket. - Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ÄLDSTA RUNORNA. — SPRÅKET. — POLITISK HISTORIA.
kust (fig. 199). Ännu synas här, på krönet och sluttningen av
en höjd, mer än 150 dels runda, dels avlånga högar tätt
intill varandra, och på eller mellan dem resa sig en mängd
bautastenar, den högsta mätande ej mindre än 4,5o meter ovan
jord.
Bautastenarna från denna tid äro nu nästan alla stumma,
sedan minnet av dem, till vilkas ära de restes, för århundraden
sedan dött bort; endast sällan har någon av dessa stenar en
kort inskrift, som då vanligen giver oss namnet på den döde.
En av de viktigaste nyheterna under järnåldern var, såsom
är antytt, att Sveriges invånare då för första gången blevo
bekanta med bokstavsskriften. Vi skola därför dröja något vid de
märkliga, under namnet runor kända skrifttecken, som då
begagnades. Även häri skönja vi ett spår av de klassiska folkens
inflytande på de germanska folken.
5.
De äldsta runorna. — Språket. — Politisk historia.
Redan under 15o00o-talets förra hälft, då minnet av runornas
betydelse ännu, åtminstone i avlägsna bygder, levde kvar hos
folket, hava Johannes Magni, Sveriges siste katolske ärkebiskop, och
hans broder Olaus samt Olaus Petri i sina arbeten sysselsatt sig med
runorna. I de båda senares arbeten finna vi runorna avbildade
under benämningen »det gotiska alfabetet» och med angivande
av varje teckens betydelse. Enligt deras åsikt var runskriften
urgammal i Norden. Johannes Magni anser till och med, att
»goterna hade sina bokstäver långt förrän Carmenta anlänt med
Evander från Grekland till Tibers mynning och det romerska
landet samt där efter urinvånarnas fördrivande lärt det råa folket
hyfsning och konsten att skriva». Bevis härför lämna, säger
han, de väldiga runstenar, som äro »med jättekraft uppresta före
syndafloden eller kort därefter».
Sedan Burei tid, vid 1600-talets början, hava runorna ständigt
varit föremål för de svenska lärdes uppmärksamhet, ehuru de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
