Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - III. Från omkring år 400 till omkring år 800 (Folkvandringstiden) - 3. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKVANDRINGSTIDEN.
vid Bråviken mellan Harald Hildetand — enligt sagan en
son av konung Rörek i Danmark och Ivar Vidfamnes dotter Öd
— och Sigurd Ring. Men det kväde om detta »Bråvallaslag»,
som legat till grund för berättelsen därom, kan icke, såsom man
förr antagit, tillskrivas den ryktbare sagohjälten Starkad (mindre
riktigt Starkodder), vilken själv skulle hava deltagit i slaget,
utan måste vara författat först i det elfte århundradet.
Då man a ålder tillagt berättelsen om Bråvallaslaget en stor
betydelse, meddelas här huvudinnehållet i sagan.
Harald skulle enligt denna saga hava härskat över alla de
länder, som lytt under hans morfader Ivar; alla konungar i
Sverige och Danmark voro honom skattskyldiga, och även en del
av England underlade han sig. Han blev mycket gammal. Då
han kände ålderdomen nalkas, satte han sin släkting »Sigurd
Ring» eller, såsom Saxo kallar honom, Ring till konung över
Svitjod och Västergötland, medan han själv behöll Danmark
och Östergötland. I början var det gott förhållande mellan
dem, men slutligen utbröt ett krig, vartill de å bägge sidor
länge rustade sig. Striden avgjordes på slätterna vid Bråviken.
Harald hade samlat folk från Danmark och Östergötland samt
länderna söder och öster om Östersjön; på hans sida kämpade
även trenne sköldmör. Rings här var från Svitjod, Västergötland
och vissa delar av Norge. Harald själv, som var för gammal
att på annat sätt deltaga i striden, satt i en vagn, på vilken en
mängd utstående svärd voro fastbundna. Striden vart en av de
häftigaste och blodigaste, som sagorna hava att omtala; länge
skall utgången hava varit oviss, men slutligen stupade konung
Harald. Då konung Ring såg hans vagn vara tom, förtäljer
sagan, och därav förstod, att Harald var fallen, lät han blåsa
till tecken, att striden skulle upphöra. Han tillbjöd Haralds här
fred, vilken alla mottogo. Dagen efter lät han på valplatsen
1 Man har en tid velat förlägga Bråvallaslaget till Småland; men både av
isländarnas och Saxos berättelse framgår, att härarna ansågos hava sammandrabbat
vid Bråviken. De nyaste undersökningarna synas också tala för, att många i
berättelsen om slaget omnämda orter finnas där.
2 Namnet »Sigurd Ring» beror troligen på ett missförstånd, uppkommet
därigenom, att i gamla konungalängder en Sigurd och en Ring nämnts omedelbart
efter varandra, emedan de varit samkonungar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
