Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 1. Politisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKINGA TIDEN.
enligt tidens bruk försöka sin lycka i härnad. Styrbjörn härjade
nu på Östersjöns södra kuster, varvid han även vände sig mot
Danmark. Där ingick slutligen konung Harald Gormsson en
överenskommelse med Styrbjörn, enligt vilken denne fick Haralds
dotter Tyra till hustru och tillika blev hövding i Jomsborg på
ön Wollin vid pommerska kusten. Detta över hela Norden
ryktbara fäste, som innehades av »jomsvikingarna», låg invid en rik
och betydande handelsstad, känd under namnet Julin eller, såsom
nordborna kallade den, Jom.
Styrbjörn var dock icke nöjd med att sitta som den danske
konungens jarl på Jomsborg. Han ville vinna ett eget rike och
taga hämnd på sin farbroder, sveakonungen Erik, som han
ansåg vara skuld till hans faders död. Han lyckades också övertala
Harald Gormsson att jämte jomsvikingarna låta en här följa med
på ett tåg till Mälaren. Konung Erik hade emellertid sänt pilbud
över hela landet och stämt alla stridbara män till Uppsala för
att möta inkräktaren. På slätterna vid Fyrisån utkämpades nu
en väldig strid, slaget på Fyrisvall, som säges hava räckt i tre
dagar. Styrbjörn stupade och med honom större delen av hans
här. Konung Erik fick till minne av segern tillnamnet
Segersäll. Efter slagets slut steg konungen upp på en hög och
lovade riklig lön åt den, som kvad en sång över striden och segern.
Isländaren Torvald Hjalte, som varken förr eller senare lär hava
uppträtt som skald, kvad då, berättas det, tvenne verser, som
bevarats intill våra dagar; han erhöll av konungens hand i
belöning en dyrbar armring av guld. Striden, en av de ryktbaraste
i Norden under hednatiden, stod troligen kort före år 99o.
Sägnen har visserligen att förtälja, hur Styrbjörn, sedan han
landstigit, bränt alla sina skepp för att tvinga sina män att segra
eller dö, och huru danskarna, som skulle hava varit anförda av
konung Harald själv, drogo bort, förrän striden började. Att
detta emellertid ej var fallet med alla Styrbjörns danska
följeslagare, därom hava vi märkvärdigt nog fått upplysning av ett
par skånska runstenar. Den ena stenen sitter nu i Hellestads
1 Då fara hotade, kallades folket samman därigenom, att en särskilt märkt pil
sändes från gård till gård. Seden att vid utomordentliga tillfällen på ett liknande
sätt, genom budkavle, uppbåda folk har fortlevat in i senaste århundraden.
286
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
