Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 4. Fredlig samfärdsel med främmande länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDLIG SAMFÄRDSEL MED FRÄMMANDE LÄNDER.
genom försänkningar sökt för fientliga skepp försvåra inseglingen
till staden. Det oaktat blev staden slutligen alldeles förstörd.
När detta skett, är ej närmare känt; man vet endast att det skett
efter år 936, då ärkebiskop Unne av Bremen dog där, och före
1070-talet, då det berättas, att staden varit så tillintetgjord, att
man knappt kunde se, var den legat. Att Birka blivit förstört
omkring år 1000 — troligen kort före det året — bevisas
emellertid därav, att man på den plats där staden legat funnit talrika
arabiska och några bysantinska mynt från 9goo-talet, men intet
mynt från början av det följande. Det yngsta mynt man nu
känner från Björkön är ej präglat efter år 977. Särskild
uppmärksamhet synes oss böra ägnas den fullständiga frånvaron på
nämnda ö av tyska och angelsachsiska mynt från senare delen av
goo-talet och tiden omkring år 1000, vilka mynt voro niycket
allmänna i Sverige, och av vilka även i trakterna kring Mälaren
betydliga massor funnits; då man ej från Björkön känner något
tyskt eller angelsachsiskt mynt från nämnda tid, framgår härav,
att Birkas betydelse såsom handelsplats upphört, innan sådana
mynt hunno komma hit. Att intet mynt av Olof Skötkonung
hittats i Birka bekräftar riktigheten av denna slutsats.
På Björköns norra del synas ännu talrika lämningar av det
gamla Birka. 1 Den plats där staden legat kallas ännu »bysta’n» eller
det ställe där byn legat, varvid by liksom i danskan och norskan
betecknar detsamma som stad. Denna plats är emellertid även
känd under namnet »svarta jorden», emedan jorden där är
uppfylld med kol och aska, varibland träffas dels åtskilliga
husgerådssaker, prydnader och vapen, tappade eller bortkastade såsom
odugliga, dels en oerhörd mängd djurben, som genom det
behandlingssätt, varav de i allmänhet bära spår, visa sig utgöra
avfall från de forna invånarnas måltider. Den förut vanliga åsik-
1 Under medeltiden och ända till 1700-talet voro alla eniga om att Birka
endast var en annan form av namnet på Björkö i Mälaren. Under de sista hundra
åren hava väl många olika åsikter om Birkas läge sökt göra sig gällande, i det
man velat förlägga den ryktbara staden än vid Sigtuna eller Stockholm, än i
Östergötland eller Kalmar län, än på Gottland. Utan svårighet har emellertid det
fullkomligt ogrundade i alla dessa förslagsmeningar uppvisats, under det att de
forntida författarnas vittnesbörd och öns talrika fornminnen höja det över alla tvivel,
att Birka legat på Björkön.
23—183849. Sveriges historia. I.
355
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
