Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION.
enda torsdagsnatt förslår, utan att man därtill behöver
torsdagsnätterna i tre på varandra följande veckor.
Namnet Oden, tyskarnes Wodan (av samma stam som
»wüthend»), betyder ursprungligen den »rasande», den som stormen
framrusande, och står i samband med den ännu fortlevande
folktron om Odens vilda jakt. Odens dyrkan har tydligen
inkommit söder ifrån i jämförelsevis sen tid, troligen först något
århundrade efter Kr. f.; på Snorres tid hade man ännu sägner
om att Oden invandrat hit med asarna, men om Tors hitkomst
hade man ingen sägen. Av allt vad vi veta framgår också, att
Oden icke varit av så stor betydelse för folket som Tor. Oden
möter oss ej så ofta i ortnamn som Tor, och ännu mera sällan
träffa vi personer uppkallade efter Oden.:
Våra förfäder tänkte sig Oden som en enögd man med vid
kappa och bredskyggig hatt; så har man ännu under senaste
århundraden trott sig se honom. Eddan berättar, att Oden
måst avstå sitt ena öga för att i stället få visdom; tvivelsutan
är detta en senare, om än gammal, förklaring till Odens enögdhet,
vilken väl i själva verket beror därpå, att Oden var solens gud,
och att solen tänktes som Odens öga.
Odens vapen var spjutet, hans åttafotade häst hette Sleipner.
Denne är framställd på några gottländska stenar från
vikingatiden (fig. 297). För att antyda den snabbhet, med vilken solen
rör sig, hade solgudens häst dubbelt så många fötter som en
vanlig. På de nyssnämnda stenarna är Sleipner framställd än
med 4 fötter fram och 4 bak, än med 2 fötter fram och 6 bak.
Om den fig. 225 återgivna bilden framställer Oden på sin häst,
har denna omkring år 600 ansetts hava endast fyra ben liksom
andra hästar.
1 Bland ortnamn innehållande Odens namn kunna nämnas: Odinsharg (nu
Odensala, i Uppland), Odensala (i Södermanland, Jämtland och Halland),
Odenslunda (i Uppland, Västergötland och Skåne), ödensvi (i Västmanland, Närke och
Småland), Odensberg eller Onsberga (i Södermanland, Västergötland, Östergötland
och Skåne), Odens kulle (i Västergötland), Odens backe (i Närke), Odensjö eller
Onsjö (i Västmanland, Västergötland, Småland, Halland och Skåne), Odensö (i
Dalsland, Västergötland och Skåne), Odensåker (i Uppland, Västergötland och
Östergötland), Odins fisor (på Öland) m. fl. — Bland personnamn av nu i
fråga varande slag äro endast mansnamnet Odinkar och kvinnonamnet Odindisa
kända; båda voro mycket sällsynta.
393
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
