Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 6. Religion. - Gravar. - De yngre runorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RELIGION.
dvärgarna hade han fått en guldring, av vilken var nionde natt
åtta lika tunga ringar dröpo.
Valkyrjorna, Odens i luften ridande, spjutväpnade mör,
»kora valen», utvälja under striden dem, som skola falla. och
därigenom få den av alla efterlängtade äran att mottagas i Odens
sal Valhall, till vilken endast de få tillträde, som dött i strid.
Även Frigg, solgudens maka, har varit föremål för särskild
dyrkan här, såsom ett par svenska ortnamn och andra förhållanden visa.
Frös dyrkan berättas hava kommit till svearna från södra
Skandinavien, liksom den av svearna skall hava förts till
Trondhjemstrakten. Namnet betydde, såsom vi sett (s. 235),
ursprungligen »herre» och begagnades så ofta om solens gud, att det
slutligen blev namnet på en särskild gud. Spår av hans dyrkan
finnas både i svenska ortnamn och personnamn.2 En liten
bronsbild av denne fruktbarhetens gud är funnen i
Södermanland (fig. 298). Frö äger galten Guldborst (Gullinbuste), vars
borst är av guld. Hästen var helgad åt Frö, åt vilken dock
även oxar offrades. Under hednatiden var det sed i Norden
att vid julen hålla ett stort gille »för att hälsa vintern och blota
åt Frö». Troligen var det åt denne gud, som julaftonen en
galt offrades, på vilken man lade händerna, då de högtidliga
löftena avgåvos vid Bragebägaren; julgrisen eller julskinkan är
ännu i våra dagar ett minne av denna urgamla sed.
Frös bild fördes vid vissa tider omkring i bygden på en
vagn. Detsamma berättas av Tacitus om germanernas gudinna
Nerthus (s. 151), den i Sverige dyrkade guden Njord (eller
Njärd), vilkens namn ännu lever i några ortnamn.3 Enligt
Eddan var Njord Frös fader.
1 1 Såsom Friggeråker (i Västergötland) och måhända Friggerstorp (Frögistorp,
i Östergötland). I Eddan kallas Frigg Odens maka; i den svenska folktron
tänkes hon i samband med Tor, måhända ett ursprungligare drag.
2 Såsom ortnamnen: Fröslunda eller Frölunda (i Uppland, Västmanland,
Södermanland, Västergötland, Östergötland, på Öland), Frösvi eller Frövi (i
Uppland, Västmanland, Södermanland, Närke, Västergötland, Östergötland och
Småisad) samt Fiöberga, Frösåker, Frösunda, Fröstuna eller Frötuna, Frösön (i
Jämtland), Frösjö m. fl. Bland mansnamn kunna nämnas: Fröbjörn, Fröger, Frömund,
Frösten och Frövid samt bland kvinnonamn: Fröborg, Frödis och Frögun.
3 Såsom Närdalunda (Närlunda, i Uppland, Västmanland, Södermanland och
Västergötland), Närdavi (nu Nalavi eller Mjärdevi, i Närke och Östergötland),
Närdinghundra (härad i Uppland) m. fl. Intet svenskt personnamn innehållande
Njärds namn är känt; detsamma synes gälla om Ull.
395
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
