Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från sjunde århundradet före till mitten av det elfte århundradet efter Kristi födelse (Järnåldern) - IV. Från omkring år 800 till mitten av det 11:e århundradet (Vikingatiden. - Övergångstid från hedendom till Kristendom) - 7. Kristendomens införande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMENS INFÖRANDE.
Simeon). Under namnet Stefan eller Staffan lever hans minne
ännu i Norrland.
Till samma tid hör den redan omtalade runstenen (fig. 317)
på Frösön, rest av Östman Gudfastsson, vilken »lät kristna
Jämtland». Djurslingan på denna sten visar den svenska härkomsten.
Vid mitten av r1000-talet hade således kristendomen hunnit till
Jämtland. Att den nya läran kommit dit från Sverige, visas
därav, att Jämtland under medeltiden hörde till Uppsala, ej till
Trondhjems stift.
Huru allmän kristendomen var även i Mälarelandskapen vid
mitten av 1000-talet, visas av de många då resta runstenar, som
äro tecknade med det kristna korset, eller vilkas inskrifter
innehålla bönen för den döde: »Gud hjälpe hans själ och Guds
moder.» Många av dessa gravstenar restes på den gravplats,
där den avlidnes förfäder vilade. Men redan före denna tid hade
man börjat begrava de kristna vid kyrkorna.
En grupp gravvårdar, som höra till tiden omkring år 1050,
äro av det slag som fig. 318 visar: en på kyrkogården ställd,
med en liggande häll täckt kista av två långa sidohällar och
två kortare, men höga gavelhällar; alla stenarna äro vanligen
rikt sirade i tidens stil. På den i Eskilstuna funna gravvård,
som här är avbildad, läses bland annat: »Gud hjälpe ande hans
och Guds moder», samt »Tove ristade runorna härpå; Näsbjörn
högg stenarna».
Först efter mer än två århundradens ansträngningar var vid
mitten av det elfte århundradet den kristna kyrkans bestånd i
Sverige försäkrat, om än många av landets invånare även till
namnet ännu voro hedningar. Det hedniska partiet, vars fasta
borg var Uppsala tempel, var ock så starkt, att det länge och
/ 28—183849. Sveriges historia. I.
433
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
