Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Jarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
Sverige. I slutet av år 1263 sammanträdde i Lund danska,
svenska och norska fullmäktige, vilka verkställde arvskifte mellan
Erik Plogpennings döttrar. Att tvistigheterna härmed icke
slutgiltigt löstes, känner man av senare vittnesbörd; någon vidare
direkt konflikt mellan Sverige och Danmark är dock icke
bekant från Birger Jarls regering.
Även under sina sista år har Birger Jarl säkerligen med
livligt intresse följt händelsernas utveckling i Danmark. I
betraktande av den konstaterade förbindelsen mellan jarlen och
ärkebiskop Jakob Erlandsön torde man kanske böra godtaga den
framställda hypotesen, att då den av påven till avdömande av
kyrkostriden i Danmark utsedde legaten, kardinal Guido, på
sommaren 1266 besökte Sverige, detta skedde även i syfte att
inhämta Birger Jarls uppfattning i frågan.
Den goda sammanhållningen mellan Sverige och Norge
fortfor under hela Birgers regering. Hakonarsagan har att berätta
om en sammankomst i den hjärtligaste vänskaps tecken mellan
Birger och konung Håkan på sommaren 1260. En liknande
sammankomst var planerad till följande år, men Birger Jarl
infann sig icke då, sannolikt på grund av den samtidiga svenska
flottexpeditionen till Danmark. Sedan konung Håkan år 1263
avlidit, fullföljde sonen Magnus Lagaböter faderns
svenskvänliga traditioner. I den isländska Sturlungasagan förtäljes,
hurusom på sommaren 1265 Birger Jarl och konung Magnus
sammanträffade; meddelandet sker i sammanhang med uppgiften,
att den isländske skalden Sturla Thordsson, vilken författat en
dikt om Birger Jarl, vid ifrågavarande tillfälle hyllade jarlen med
en ny drapa, som så behagade denne, att han — visserligen
fåfängt — sökte förmå Sturla att medfölja till Sverige. Vilka
speciella frågor som behandlats vid detta regentmöte känna
vi ej. Måhända har dock redan nu upptagits till överläggning
det spörsmål, som tydligen under det närmast följande
decenniet var det dominerande i de svensk-norska förbindelserna,
nämligen beträffande riksgränsens slutliga fastställande mellan de
båda rikena.
Ovan har påpekats den möjligheten, att Birger Jarl i sin
skandinaviska politik låtit sig influeras av sina erfarenheter på
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
