Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Jarl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
önskan att träda i förbindelse med honom »framför övriga denna
världens furstar» Vad ligger månne bakom denna Birgers
enträgna hänvändelse? Man har svårt att föreställa sig, att det här
gällt uteslutande rent utrikespolitiska syften, då dessas art i
betraktande av Birgers utrikespolitik i det hela synes omöjlig
att utskilja. Man skulle snarast vilja våga en djärv gissning, att
Birger planerat något handelspolitiskt schackdrag, avseende att
bereda den egna svenska handeln gynnsamma möjligheter att på
ett nytt område — visserligen sedan gammalt känt och
utnyttjat av den gotländska handeln — hävda sig gent emot den
tyska konkurrensen. Ett dylikt antagande skulle stödas även av
den omständigheten, att det var just vid denna tid som de
ledande tyska handelsstäderna Lybeck och Hamburg upptogo
en het kamp för vinnande av tillträde till den engelska marknaden.
Ovan har vid ett tillfälle hänvisats till de svårigheter Birger
Jarl hade att kämpa med på Sveriges östra front. Dessa
svårigheter voro tydligen ej ringa. Den inre oredan i Ryssland
hindrade visserligen de ryska expansionssträvandena att göra sig
gällande med full kraft, men trycket på Sveriges finsk-ryska
gräns var dock fortfarande synnerligen kännbart. Det kunde
vara att vänta, att Sverige till sitt försvar förbundit sig med den
nybildade kristna makt, som mer än andra hade att bevaka den
västerländska kristenhetens gräns mot öster, nämligen Tyska
Orden i Livland. En samverkan mellan Sverige och Tyska
Orden gent emot de gemensamma fientliga grannarna synes
också — betecknande nog vid ungefär samma tidpunkt, som
fördraget med Danmark avslöts — hava kommit till stånd. Till
en början förtjänar påpekas, att påven år 1256 utfärdade
befallning till dominikanernas provinsial i provinsen Dacia att i de
tre nordiska länderna predika korståg till understödjande av den
mot hedningarna kämpande Tyska Orden. Vi finna därefter i
ryska krönikor en utförlig berättelse om, hurusom samma år
svear och finnar och ordensmästaren i Livland med sitt folk från
Estland trängde österut och »började anlägga en stad vid Narova».
Jag erinrar slutligen i detta sammanhang om det ovan
omnämnda förhållandet, att Folkungen Karl Ulvsson vid ungefär
denna tid tog sitt inträde i Tyska Orden. Någon varaktig vinst
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>