Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Magnus Ladulås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKUNGATIDEN
en storindustriell gruvdrift i Sverige. Sannolikt under
1280-talets första år började Falu koppargruva bearbetas av en
bergverksassociation, i vilken även konungen var direkt
intresserad. Ungefär samtidigt torde de äldsta järnbergverken i Gamla
Norberg och »Västra» och »Östra Bergen» i Närke hava blivit
grundlagda. Konung Magnus har vid bergsbrukets organisation
uppträtt lagstiftande och administrerande i den största
utsträckning och även i Sverige gjort gällande den furstemaktens
överhöghetsrätt på bergsdriftens område, bergsregal, som i Tyskland
fått sin utbildning. För svensk statsåskådning betecknade detta
förhållande onekligen en nyhet av den mest uppseendeväckande
art. En dunkel och förvirrad tradition om det märkliga som
inträffat döljer sig måhända ännu i det av en 1500-talsförfalskare
hopsatta s. k. Helgeandsholmsmötesbeslutet av år 1282.
Det förtjänar till sist framhållas, att Magnus Ladulås även
synes ha ägnat sin uppmärksamhet åt Sveriges stora, av svensk
kolonisation ännu föga berörda bygder i norr. Enligt
antikvariska anteckningar av Johannes Bureus skall Magnus hava
eftertraktat att bringa lapparna under Sveriges krona och i detta
syfte trätt i förbindelse med norrländska handelsmän, de s. k.
birkarlarna. Då birkarlarna vunnit lapparna under sig, sägas de
av konung Magnus hava erhållit rättighet att utkräva skatt av
lapparna och med dem driva handel.
Doet är en imponerande bild av Magnus Ladulås’
konungapersonlighet, som studiet av hans vittfamnande regeringsgärning
giver oss. Huru han själv uppfattade det nya, starka
konungadömets ställning i svenskt statsliv, har han vid ett tillfälle i
uttryckliga ordalag fixerat. I ingressen till Skeningestadgan
möter följande maktmedvetna programförklaring: »Aff skiæl dømum
wir thæt þyrftilikt ok rathilikt at fælla nokor þing i
almænnilikt æller i enlikt ærænde, the sum næfst thorwo wit æller
rættilsi, æn tho at þe se eigh før gømd æller i lagh satt, tha wilium
wir at wart raath ok wærræ goþræ mannæ, at hwat sum wir
skipum thær iuir ok latum scriuæ at lysis opt firi allum manum,
thær til at mæn mattin þæt gømæ wir skipum oc þæt fly wir
firi biuthum.»
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
