Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGER MAGNUSSON
låta styrelsen fortgå i samma former som hittills, ända tills den
tidpunkt inträffade, då Birgers bröder Erik och Valdemar uppnått
myndig ålder och sålunda en verklig arvsdelning kunde äga rum.
I själva verket är det också först i slutet av år 1302 — den
yngste av konungasönerna, Valdemar, blev antagligen myndig
detta år — som i samband med arvskifte konung Birgers kröning
firades och hans egen styrelse mera tydligt tog sin början.
Det nyss berörda arvskiftet medförde för framtiden ödesdigra
förhållanden. Den äldre av konungens bröder, Erik, fick såsom
sveahertig faderns hertigdöme, och den yngre, Valdemar, blev
hertig av Finland. Man synes icke kunna sväva i tvivelsmål om
att det här — liksom tidigare — var fråga om bestämda,
territoriellt avgränsade furstendömen, inom vilka hertigarna ägde att
med vissa inskränkningar utöva den kungliga myndigheten. Som
Valdemar ännu var mycket ung, befinnes likväl konung Birger till
en tid hava fört styrelsen över Finland i hans namn. En verklig
riksdelning hade ägt rum till stor fara för den statliga enhetens
bestånd.
Till en början tedde sig visserligen allt ganska löftesrikt.
Hertig Valdemar ingick giftermål med Torgils Knutssons dotter
och syntes därigenom nära förbindas med riksregeringen.
Därjämte blevo båda hertigarna medlemmar av konungens råd och
gjordes sålunda i sin mån ansvariga för hela rikets styrelse.
Det torde kunna antagas, att dessa åtgärder haft den statskloke
och förutseende Torgils Knutsson till upphovsman.
Lugnet i riket skulle dock ej länge äga bestånd. Från alla
håll tillstötte orosanledningar, och konung Birger såg sig snart
insnärjd i ett ogenomträngligt nät av utrikes- och inrikespolitiska
förvecklingar.
I september månad 1302 hade konung Birger sammanträffat
med den norske konungen Håkan vid Solbergaos (vid Göta älv).
De isländska annalerna förtälja, att de båda konungarna vid detta
tillfälle bundo »ett stort fridsband mellan rikena» och att hertig
Erik samtidigt förlovades med konung Håkans dotter Ingeborg.
Det skedda närmandet till Norge bragte Birger i en
uppseendeväckande motsättning till sin svåger konung Erik Menved i
Danmark. På begäran av konung Håkan tog nämligen Birger i sitt
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
