- Project Runeberg -  Sveriges historia till våra dagar / 2. Äldre medeltiden /
153

(1919-1948) [MARC] Author: Oscar Montelius With: Emil Hildebrand, Ludvig Stavenow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Politisk historia - 2. Folkungatiden 1250-1363 - Birger Magnusson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIRGER MAGNUSSON

överlämna sitt län till den norske konung Håkan. Konung
Håkan åter fann nu i sin ordning lämpligt att anförtro Norra
Halland till hertig Erik. Som denne dessutom fortfarande var i
besittning av Kungahälla, kom han sålunda att intaga en
egendomlig och betydelsefull maktposition just vid skärningspunkten
av de tre nordiska rikenas områden.

Källornas förvirrade uppgifter låta oss ana, att en ny konflikt
mellan konung Birger och hans bröder härefter var under
uppsegling. Förlikning åvägabragtes dock tydligen tämligen snart,
och vid ett möte mellan de svenska och norska konungarna å
Gullbergshed (1305) vid nuvarande Göteborg har väl
förlikningen befästs genom konung Håkans i enlighet med
Kolsätersfördraget lämnade garantiförbindelse. Motsättningen mellan Norge
och Danmark har också på hösten samma år (1305)
kommit till utjämning. Man finner vid denna utjämning de svenska
hertigarna ivrigt verksamma; de lyckades även såsom lön för
sin möda erhålla konung Erik Menveds erkännande av den hal-

ländska besittningen och måhända även hans — och greve Gerts
av Holstein — kaution för deras till konung Birger gjorda
utfästelser.

De senast anförda tilldragelserna giva oss ett intryck av att
hertigarna nu energiskt iariktat sig på en försoningspolitik gent
emot de tidigare motståndarna. Vart denna försoningspolitik
närmast syftade, vart snart klart. Det gällde för hertigarna att
skilja från konung Birgers sida den man, som framför andra
representerade hindret för deras ärelystna planers realiserande,
nämligen marsken Torgils Knutsson. Möjligheterna för dem att
genomföra sin avsikt visade sig snart också mycket goda. Den
svage, men säkerligen om sin makt synnerligen ömtålige konung
Birger kunde lätt intalas, att den självrådige marsken sökte
medvetet undantränga konungadömet från statens ledning — i
realiteten för visso ej ett tomt påstående, då rådets betydelse under
de oroliga tiderna var i starkt stigande.

Hertigarna handlade med yttersta snabbhet. På hösten 1305
började troligen hertig Valdemar vidtaga åtgärder för upplösande
av sitt äktenskap med marskens dotter, under förevändning att
marsken burit honom till dopet, varför andlig skyldskap före-

153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 30 09:47:10 2025 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shtvd/2/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free